Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Emigrationen av redaktör E. H. Thörnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
står i förhållande till deras reella storlek i Amerika, spela en
mycket betydande roll. I vårt land råder också en stor okunnighet
om de amerikanska reallönerna. Förenta staternas dragningskraft år
även av social karaktär. På den politiskt demokratiska författningens
grundval råder där onekligen ett samhälleligt demokratiskt skick, en
viss ledighet i umgänget de skilda klasserna emellan, en frånvaro av
många utav de klassdistinktioner, som fortfarande väcka
samhällelig vantrevnadskänsla här hemma. Dock får man ej göra sig alltför
vackra föreställningar om den samhällsdemokratiska livsluften i
yankeerepubliken. Det stora västerlandet har dessutom en allt
starkare vorden psykologisk dragningskraft, vars betydelse för våra
dagars svenska utvandring dit näppeligen kan överskattas. En tid
drog Amerika såsom det stora okända, nu drager det såsom det
stora kända. Från de redan emigrerade massorna löpa otaliga
släktskapstrådar över haven till de tusen hemmen i detta land.
Och det är en folksjälens egendomlighet, att förbindelsen mellan de
hemmavarande samt deras över Atlanten bortdragna fränder och
vänner ofta är lifligare än mellan de till inrikes eller europeiska
orter utflyttade och deras hemmastannade anförvanter. Fråga är
också, om mer än tredjedelen av dem, som nu utvandra, skulle göra
detta, ifall ej släktingar och vänner gått före.
B) De i Sverge nu drivande orsakerna torde likaledes kunna
sägas vara av ekonomisk, social och psykologisk art.
En mycket iögonenfallande företeelse är ju, att
utvandrings-strömmen rekryteras av rätt många jordägare och i stark mån av
själ oägande bönders hemmavarande barn. Bristande
näringsut-rymme på desmå gårdarne, försummad eller av vissa förhållanden
omöjliggjord rationell drift, trycket av skulder och skatter, felslagen
skörd torde ofta vara att räkna som de huvudsakligen drivande
anledningarna till de självägandes bortflyttning. Vad så dessas barn
beträffar, spinnas de olika orsakerna ofta samman. Det bristande
näringsutrymmet på de små gårdarna och saknaden av arvsutsikter,
vilka garantera vederbörande fortsatt medlemskap av den jordägande
klassen, ha naturligtvis härvidlag mycket att säga. Mot de nedärvda
klasskänslorna strider ofta nödvändigheten att här hemma gå ut i
löne-arbete inom jordbruk eller industri, och då utvandra bondebamen i
stället. Saknaden av bestämd lön hos fadern torde i vissa fall,
synnerligast hos hemmansägarnes söner, skapa en ekonomisk ofrihetskänsla,
som kan bereda väg för emigrationslusten. En icke ringa del av de
utvandrande hemmansägaresönema (och även döttrarna) besluta sig
för att utvandra och söka förkovra sin nuvarande jämförelsevis goda
ekonomiska lott samt därefter vända tillbaka till hemlandet. I
allmänhet torde det för övrigt kunna sägas om de självägandes barn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
