Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jordreformrörelsen av kaptenen frih. Erik Palmstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Städernas jordpolitik har därför blivit utgångspunkten för den
nuvarande jordreformrörelsen i skilda länder, men där har den ej
stannat.
Den ekonomiska liberalismens följder — skogsskövlingen,
vatten-fallsspekulationen, jordbrukets växande skuldbörda och
inmutnings-rättens missbruk — under den fulla äganderättens hägn, måste
framkalla en stark reaktion. Den organiserade jordreformrörelsen,
står även som den skarpaste motsatsen till den politik, som hävdade
den enskilde medborgarens oinskränkta herravälde över landets jord.
Medan den äldre jordreformrörelsen huvudsakligen byggde på.
naturrättsliga motiv, som talade för att jorden borde betraktas som
människosläktets och folkens gemensamma arvedel — ännu hos.
Henry George återfinnas spår av denna uppfattning — har nutidens,
jordreformåskådning en helt annan färg. Det är socialekonomiska
skäl, som diktera dess strävanden.
Inom sitt område är jordreformrörelsen även ett uttryck för
den allt starkare förnimmelsen av inre samhörighet, som böljar göra.
sig gällande inom folkets olika lager och som leder deras ekonomiska
utveckling mot enhetlig folkhushållning. Inom jordpolitiken hävdas
samhällets överäganderätt till naturtillgångarna och deras brukande
uteslutande i hela nationens intresse. f)e förhärskande
privatekonomiska synpunkterna få vika för den sociala samhällsuppfattnings
som kämpar sig fram till seger.
Jordreformrörelsen har även påverkats av de särskilda
förhållanden, som råda i olika land. Det är helt naturligt att
reformsträvandena i det vattenrika Schweiz med dess 14,i hkr pr kvadrätkm. skola i
främsta rummet åsyfta vattenkraftsproblemets lösning. Landsbygdens
avfolkning i England, där en tredjedel av befolkningen rymmes i stora
fabrikssamhällen (100,000 inv.), har trängt agrarfrågan i förgrunden. I >
Tyskland har hyreskasernstadens bostadsnöd väckt rörelsen till liv
och dess ansträngningar ha förnämligast gällt bostadsreformer. Att
Danmarks jordreformrörelse skulle ta sikte på det lilla jordbrukets,
särskilda behov och näras av »husmandsbevsegelsen» är lätt
förklarligt. I vårt eget land, så rikt utrustat med naturtillgångar av skilda
slag, ha flera samverkande orsaker framtvungit en organiserad rörelse7
som målmedvetet bryter med den ekonomiska politik, som, blind för
jordfrågans centrala betydelse, från 1828 års beslut om
kronoskogamas-föryttring lett till 1904 års slappa egnahemslagstiftning; låtit landets
dyrbara skogskapital skövlas, småbrukare drivas från sina gårdar
och malmskattema gå i enskildas häiider för att dyrt återköpas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
