Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågor och kvinnoarbete av byråföreståndaren i C. S. A. fru Emilia Broomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sedan nov. 1906 en rörelse för att intressera kvinnorna för de
kooperativa idéerna och för de redan befintliga
konsumtionsföreningarna. Efter engelskt mönster ha bildats s. k. kooperativa
kvinnogillen på platser, där en mera utvecklad kooperativ rörelse
finnes, men utan direkt förbindelse med konsumtionsföretagen. Efter
ett års verksamhet hade redan ett 50-tal gillen bildats med omkring
1,800 medlemmar. Vid den första kooperativa kvinnokongressen i
sept. 1907 i Stockholm sammanslöto sig dessa gillen till ett
gemensamt förbund.
Undervisning i huslig ekonomi.
Tanken på att undervisa den kvinnliga ungdomen uti »Valet och
beredningen av födan» frambars första gången i vårt land på
1860-talet av prof. H. von Post, som motiverade sitt förslag till
upprättande av läroanstalter för detta ändamål med att framhålla »det
stora slöseri och oförstånd, som gjorde sig gällande i de svenska
hemmen jämfört med andra länders.»
Från denna tid daterar sig de s. k. hushållsskolorna, som
egentligen avsågo utbildandet av tjänarinnor. Först småningom mognade
den övertygelsen, att det var husmödrar ej tjänarinnor man
behövde uppfostra och att undervisning i huslig ekonomi därför borde
meddelas all kvinnlig ungdom. Ett sådant mål kunde nås om denna
imdervisning infördes i skolorna. Saken var med framgång försökt
i andra länder. Så var t. ex. skolköksundervisning redan 1882
obligatorisk i folkskolorna i vissa delar av Britiska riket och med varje
år blev den allt allmännare införd i de flesta europeiska och
amerikanska länders skolor.
1889 öppnades det första skolköket i vårt land. Det var Nikolai
folkskola i Stockholm, som på lärarparet Nilssons initiativ gjorde ett
försök med detta slag av undervisning, och som detta utföll
synnerligen lyckligt, följde den ena skolan efter den andra exemplet. Inom
ett tiotal av år spred sig skolköksidén till såväl folkskolor som
liögre flickskolor både i städerna och på landsbygden, 1905 fanns
cirka 80 skolkök i vårt land.
Kostnaden för undervisning i huslig ekonomi bestreds till att
börja med uteslutande genom enskilda medel och donationer samt
genom anslag från kommunerna.
1893 lämnades det första bidraget från staten genom ett årligt
anslag av 5,000 kr. till den 1892 av Högre lärarinnesem. anordnade
utbildningsanstalten för lärarinnor i huslig ekonomi. 1897 ökades
detta anslag med ytterligare 5,000 kr., som skulle fördelas mellan
Social Handbok 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
