Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kvinnofrågor och kvinnoarbete av byråföreståndaren i C. S. A. fru Emilia Broomé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industriarbeterskor.
Kvinnliga arbetares användning inom storindustrin har redan
stor utsträckning och synes tendera att få en ännu större. Ar 1905
var arbeterskomas antal i fabrikerna i vårt land 53,819 eller 19,2 %
av hela antalet fabriksarbetare. Motsvarande procenttal var 18,9 för
år 1904 och 18,6 för år 1903. De industrier, som i största
utsträckning sysselsätta kvinnor, äro textil* och beklädnadsindustrin, där
kvinnorna äro i avgjord majoritet, vidare närings- och
njutnings-ämnesindustrin, där så är fallet inom vissa industrigrenar (ex.
to-baksfabriker), samt den kemisk-tekniska industrin, där kvinnorna
ofta utgöra inemot halva arbetsstyrkan. (Utförliga uppgifter härom
förekomma årligen i »Meddelanden från Kommerskollegii avdeln. för
Arbetsstatistik»). Industriellt »hemarbete» utföres ofta av kvinnor
(se vidare art. Hemarbete).
De första ansatserna till organisation av kvinnliga arbetare
förekomma redan på 1880-talet, men organisationsarbetet gick i
böijan synnerligen trögt. I regel var det de manliga arbetarna inom
facket, som sökte organisera även kvinnorna, och dessa slöto sig
då till männens redan befintliga organisationer, som pläga stå öppna
även för kvinnor. På senare år har organisationen tagit rask fart
bland arbeterskoma. Medan uppgifterna från Landsorganisationen
för första kvartalet 1905 visa 6,023 organiserade kvinnor (7,4 % av
antalet org. arbetare) voro i jan. 1907 12,392 kvinnor anslutna till
Landsorganisationen (8,6 % av hela antalet org. arbetare). Av dessa
tillhörde 1,009 »Kvinnornas fackförbund», en organisation, som
bildades 1902 i syfte att organisera hem- och industriarbeterskor
speciellt i sådana yrken, som övervägande sysselsätta kvinnor.
Kvinnornas fackförbund fullföljer framgångsrikt denna sin uppgift och
har även lyckats få till stånd åtskilliga avtal, som tillförsäkra de
därav berörda arbeterskoma förbättrade villkor med hänsyn till
arbetslön och arbetstid, fasthet i anställningen och hygieniska
arbetsförhållanden. Så mycket har emellertid ännu ej åstadkommits,
att man har några fasta hållpunkter för ett generellt bedömande
av kvinnornas ställning inom de olika yrkesgrénama. Inom
typografyrket och tobaksfabrikationen tillämpas principen »lika lön för lika
arbete». Att de kvinnliga arbetames villkor i regel äro sämre än
männens belyses bl. a. av det faktum, att de vanligen endast ha att
betala hälften så stora kontingenter som dessa till resp.
organisationer. Den fullständigaste undersökning ang. arbeterskors löne- och
levnadsförhållanden, som verkställts i vårt land, är den genom
Lorénska stiftelsens försorg utförda undersökningen i Stockholm,
vars resultat 1897 publicerats av J. Leffler i n:o 15 av Lorénska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
