Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrlandsfrågan, dess sociala sida av byråchefen E. Kinberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norrlandsfrågan, dess sociala sida.
Norrland och Dalarne utgöra omkring två tredjedelar av vårt land.
Denna vidsträckta, nordligaste landsdel koloniserades betydligt
senare än det övriga landet. Man känner visserligen att inom de
sydligare norrländska landskapen de flesta nuvarande socknar och
många av de större byarna funnos under senare hälften av 1500-talet
och att själva stommen för den odlade bygden redan då var här
bildad, men i de två största och nordligaste landskapen, nämligen
Västerbotten och Lappland, voro bosättningarna och odlingen
ännu i sitt första skede. Mot den ändlösa ödemarken var den odlade
bygden endast en smal remsa utefter kusten med några få
förgreningar en eller annan mil uppefter älvame,
Sedan dess har odlingen efterhand skridit fram, till en början
långsamt men under senaste seklet desto raskare. Detta framgår
av befolkningsstatistiken, ty känt är att befolkningens tillväxt på
det. närmaste sammanhänger med odlingen och den ekonomiska
produktionsförmågans utveckling. I de fyra norrländska kustlänen
har folkmängden år 1570 ej kunnat beräknas till mer än omkring
54.000 personer (1571 års skatteregister). År 1800 uppgick den till
207.000 och år 1900 till 750,000 personer, allt i avrundade tal. Alltså
har folkmängden under 1800-talet förökats ungefär lika mycket som
förut under två och ett tredjedels sekel. Jämföres Norrlands
folkökning med den sydliga landsdelens under 1800-talet, finner man, att
Norrlands folkmängd ökats något mer än 3 x/2 gånger medan den
senares endast fördubblats. Denna raska folkökning i den norra
landsdelen skulle uppenbarligen icke kunnat fortskrida, om ej en
lika rask utveckling av dess materiella villkor samtidigt ägt rum.
Under seklets senare hälft har härtill väsentligt bidragit
skogsavverkningen och industrien samt ej att förglömma de nya förhållanden,
varunder hela det ekonomiska livet i allmänhet rört sig under denna tid.
De nya kommunikationerna ha nämligen brutit den forna isoleringen,
de långa avstånden ha minskats kan man säga, arbetskrafterna ha
ökats genom maskiners användning m. m. Allt nog, denna utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
