Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nykterhetsarbetet av adjunkten Mauritz Sterner och redaktör O. Petersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
period äro domprosten P. Wieselgren född år 1800 och död 1877
samt Magnus Huss född 1807 och död 1890. Efter
husbehovsbrän-ningens avskaffande inträdde en matthetsperiod, som sträckte sig
fram mot början av 70-talet. Då hade man emellertid lärt sig inse,
att ej blott bruket av de brända och destillerade dryckerna utan
Åven av de jästa dryckerna utgjorde en källa till dryckenskap och
alkoholisering.
Kampen mot brännviifet ledde till en betydlig nedgång i
konsumtionen. Sedan Gustav III 1775 hade gjort
brännvinstillverkningen till statsmonopol steg brännvinsförbrukningen oavbrutet ända
4ill år 1830 då den uppgick till 40 liter årligen per innebyggare.
Hur rusdryckskonsumtionen gestaltat sig efter 1855 och fram till
nuvarande tid framgår av följande översiktstabell.
Konsumtionen av rusdryckar 1855—1905.
Brännvin Öl Vin
1856-60.... 9,50 liter 10,5 liter 0,43 liter
1861-65 10,68 50 11,2 » 0,41 »
1866-70 8,88 50 10,7 » 0,43 »
1871—75 11,83 » 16,4 » 0,81 »
1876-80 10,10 17,0 v 0,72 »
1881—85 8,02 5» 19,2 » 0,68 »
1886—90 7,13 50 24,3 » 0,54 »
1891—95 6,67 » 27,6 » 0,82 »
1896-1900 8,0 50 29,2 » 0,5 »
1901—1905 7,6 50 29,6 » 0,5 »
Under denna period nådde brännvinsförbrukningen sin högsta
punkt år 1874, då den utgjorde 13,56 1. per innebyggare.
Ölförbrukningen nådde högst år 1899, då den uppgick till 32,8 1.
Alkoholkonsumtionen (brännvin, öl och vin reducerade till 100 %
alkohol) utgjorde år 1861 5,41 1. och år 1905 5,21 1.
Svenska folkets utgifter till rusdrycker beräknades år 1904
utgöra 114,100,000 kr.
Lagstiftning.
Någon rusdryckslagstiftning i nu vanlig bemärkelse kunde av
lätt förklarliga skäl knappast komma i fråga under Sveriges
fom-och medeltid, d. v. s. under tiden intill 16 å 17:e årh., emedan man
dittills till dryck använt det som alldeles oskadligt ansedda mjödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
