Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Socialhygien - Folkbad av fröken Kerstin Hesselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
älskan, som ånyo höjde badfrekvensen och framtvingade.allmänna
badanstalter. Redan på 500-talet finner man badstugor vid klostren,
och på] 1300—1400-talet hade varje större samhälle i Europa en
eller flere allmänna badstugor.
Badavgiftema voro små, 1—2 öre badet, och möjlighet till
fullständigt avgiftsfria bad för de fattigaste fanns i stor utsträckning,
tack. vare de. talrikt förekommande donationerna för detta ändamål.
(ÖeeLenbäder).
På 1600-talet kommo de allmänna baden åter ur bruk, fruktan
för syfilissmitta och de höjda badpriserna bidrogo därtill, och det
tilltagande sedefördärvet gjorde dem slutligen omöjliga. Från början
av 1700-talet kan man säga, att badet såsom folkbad är fullständigt
försvunnet.
I Sverige höll sig dock vanan att bada längre. Ännu på
1700-talet hade man troligen en badstu vid varje gård, och även de
offentliga baden i städerna voro i flitigt bruk. Samma inflytande
gjorde sig emellertid även här gällande, och på slutet av 1700-talet
förenade sig präster och läkare i bekämpandet av de hälsofarliga
och sedefördärvande badstugorna, en strävan, i vilken de fullkomligt
lyckades. Vårt folk har från att vara ett badande folk så gott som
fullständigt glömt bruket av vatten vid kroppens vård.
Den nya tidens smitto- och bakterielära har äntligen öppnat
våra ögon för det samliällsvådliga uti ett dylikt förhållande.
OUfca typer.
England var det första europeiska land, som ånyo erkände
folkbadens hygieniska värde. Från början av 1840-talet ha en mängd
stads- och landskommuner åkfltfgt folkbad. Inkomsten från dessa
kommunala badanstalter brukar] nätt och jämt täcka
driftkostnaderna.! De vanligast förekommande badformema äro dusch och
dngbad samt på senare åren i stor utsträckning varma simbad.
Åven karbad användas. Avgiften är 2 pence för II kl. varmbad,
1 penny för II kl. kallbad. Genom kupongböcker lämnas billigare
bad till klubbar och skolor. Lagen av 1846, som bemyndigar
stads-och lantkommuner att bygga folkbad, föreskriver, att bad för
arbetarbefolkningen skall vid kommunala badanstalter finnas till minst
dubbla antalet mot I klass bad. Drickspengar äro absolut
förbjudna. De kommunala baden äro vanligen förbundna med en tvätt*
anstalt. . .
I Tyskland har det varma duschbadet mest kommit till
användning som folkbad och är priset 5—10—20 pf.
1 Sverige har den ursprungliga typen varit bastun och tycks
den vara den badform, som har största framtiden för sig här, då de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
