Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Sockenbibliotekens historia - 3. Sockenbibliotekens blomstringstid på 1860-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SOCKENBIBLIOTEK.
21.
den längtade efter men då vanligen med djupsinniga
tillämpningar såsom bihang. Så lätt gods som
Andersens sagor räknades härvidlag icke som fullviktigt.
»Beklagligtvis lämnade Andersen så ofta sina älskliga
sagor utan någon moral eller något syfte alls», heter
det i företalet till Mrs. Gattys för våra sockenbibliotek
varmt rekommenderade lilla fabelsamling med det
betecknande namnet »Djupa sanningar i lätta dräkter».
›Guldpärlor», »Visdomspärlor» o. s. v. saknas heller
ingalunda på de små berättelseafdelningarna i våra äldre
sockenbibliotekskataloger vid sidan af »Var saktmodig
eller den förlorade riksdalern», »Allvarets stunder, valda
berättelser» och annan stundom redan genom titeln
väckande och uppfostrande förströelseläsning af engelskt
söndagsskolefabrikat.
»
Njutbarast och vanligen också mest anlitade i dessa
sockenbibliotek af den äldre typen voro de historiska
och geografiska böckerna jämte några få, mycket spridda
klassiska arbeten i populär naturkunnighet (såsom
Berlins läsebok, Bernsteins Naturvetenskaplig boksamling
m. fl.) samt naturligtvis »Läsning för folket».
Endast i undantagsfall äro utlåningssiffror och
närmare upplysningar om bibliotekens anlitande under
1860-talet nu tillgängliga. Folkskoleinspektörerna återge
stundom föreståndarnes omdömen, och af dessa framgår,
att sockenbiblioteken tämligen flitigt och med stigande
intresse anlitades, särskildt af ynglingar, som nyss
slutat sin skolgång, och af yngre landtmän. Vissa
lånesiffror äro förvånande höga: i Turinge (Strängnäs stift)
t. ex. utlämnade ett medelstort bibliotek år 1866 ej
mindre än 1,400 lån, under det att siffrorna för 1895
och 1896 blott äro resp. 77 och 33. I de fall, där
jämväl antalet låntagare uppges, finner man, att hvarje
låntagare i regeln lånade ett ganska stort antal böcker
om året. Detta i och för sig glädjande förhållande
hade dock sin skuggsida: enär nyanskaffningar sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>