Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sockenbibliotekens nuvarande tillstånd - 1. Antal, fördelning öfver riket och storlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SOCKENBIBLIOTEK.
29
årens lopp ej obetydligt nedgått. Till de aflägsnare
delarna af Hernösands stift hade rörelsen knappast nått,
då det allmänna bakslaget inträffade. Ett flertal
församlingar i Västernorrlands och Västerbottens län hade
dock med understöd af landsting och
hushållningssällskap dessförinnan hunnit skaffa sig sockenbibliotek. I
Jämtlands län tyckes läslusten, en gång väckt, snart
nog öfvervägande hafva riktats på tidningar. Längst
upp i norr verka de stora afstånden och på sina ställen
befolkningens bristfälliga kunskap i svenska språket
hämmande. Emellertid hafva små boksamlingar, såsom
utposter för svensk bildning, anlagts äfven i flera ännu
finsktalande församlingar, t. ex. i Hietaniemi (1896) och
Korpilombolo (1898), däri de anlitas rätt flitigt i
samband med den på svenska språket meddelade
folkskoleundervisningen. Vårt hittills nordligaste
sockenbibliotek (anlagdt 1897) är beläget i Gellivare, och än längre
norr ut hafva sommaren 1900 grundats bibliotek för de där
i statens tjänst sysselsatta järnvägsarbetarne. Den mest
välförsedda boksamlingen i dessa nordliga trakter torde
vara det genom frivilliga gåfvor åstadkomna
folkhögskolebiblioteket i Boden, öppnadt för utlåning 1898.
Tabell II (sid. 65) anger de af Heimdal undersökta
bibliotekens tillkomsttid. Man finner däraf, att ej mindre
än 585 bibliotek (78 %), datera sig från tiden före 1870
och att följande tio-årsperioder visa aftagande siffror
(1871-80:54, 1881-90: 32, efter 1890:23). Vid
bedömandet af dessa siffror bör man dock erinra sig, att på
senaste tiden många äldre sockenbibliotek så grundligt
ombildats, att de nu nästan framträda som nya. I dessa
beräkningar hafva ej heller några skolbibliotek
medtagits. Kontrasten mot den forna hastiga tillväxten
(exempelvis 90 bibliotek blott under perioden 1867–70) är
emellertid i ögonen fallande.
I storlek och värde växla sockenbiblioteken
naturligtvis högst betydligt. Lägst på skalan komma bok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
