Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Öfriga folk-boksamlingar i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES SOCKENBIBLIOTEK.
51
Äldst och än så länge välförseddast torde
bruksbiblioteken vid en del större industriella anläggningar vara.
Åtskilliga af dem grunda sig på mycket gamla
donationer, och efter en tids likgiltighet har under de
senare åren det ena bolaget efter det andra funnit med
sin egen fördel och arbetarnes bästa förenligt att anslå
medel till bokinköp. Dessa bibliotek, som vanligen bjuda
på ett ymnigt förråd af romaner och berättelser, kunna
nästan alltid glädja sig åt lifligt intresse från den yngre
arbetarbefolkningens och »bruksbarnens» sida. De pläga
vårdas af en skollärare och uppehållas genom ofta
rikliga men sällan regelbundet årligen beviljade anslag.
Bland dessa boksamlingar förtjäna framhållas
Slottsmöllans Fabriksarbetares Läsebibliotek vid Halmstad (1,187
band år 1896, med få undantag romaner), Sandvikens
Lånebibliotek (945 band år 1897; lånesiffrorna raskt
stigande: 1894 943, 1895 1,293, 1896 2,048), Bolaget
Vulcans bibliotek vid Tidaholm (700 band år 1898) samt
Skutskärs Lånebibliotek. Detta sistnämnda grundlades
på 1870-talet af verkens dåvarande ägare, sedermera
statsrådet Astrup, råkade på 1880-talet i fullständigt
förfall och nybildades 1893 på bekostnad af Stora
Kopparbergs Bergslag. Det hade 1896 omkring 600 band
och utlämnade s. å. nära 5,000 boklån. Vid inköp uppgör
föreståndaren förslag, som sedan granskas af
bruksförvaltaren och tvenne arbetarnes förtroendemän.
Arbetsklassens växande sociala betydelse och allt
starkare kraf på äfven politiskt inflytande har hos
arbetarne framkallat ett allt lifligare kändt behof af ökade
kunskaper. Här som på så många andra områden hafva
de lämnats att välja och med förkärlek äfven valt
själfverksamhetens väg. Början gjordes af
arbetarföreningarna, som i många städer lyckats åstadkomma rätt
aktningsvärda boksamlingar, t. ex. i Stockholm (omkr.
3,000 band), Göteborg (3,176 band år 1897, föga anlitad),
Norrköping och Gäfle (hvardera öfver 2,000 band),
Sö-UNIVERSITY OF ILLINOIS
LIBRARY
LIBRARY
UNIVERSITY OF ILLINOIS
ST URRANA CHAMPAIGN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
