Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. De svenska folkbibliotekens framtidsutsikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
VERNER SÖDERBERG.
en tämligen omild behandling och blef utan egentlig
debatt i båda kamrarna afslagen.
Något större uppmärksamhet tilldrog sig professor
S. J. Boëthius’ motion om utredning »under hvilka
kommunala myndigheter sockenbiblioteksinstitutionen
sorterar» samt om möjligheten att på lagändrings väg vinna
»bättre garantier för denna institutions vård och utveckling».
Motionären påpekade i sin motivering kommunallagarnas
och folkskolestadgans inbördes stridiga bestämmelser och
fastslog, att det kommunala intresset svalnat för
sockenbiblioteken, hvilka dock ej kunde ersättas genom de af
skolans myndigheter på sista tiden omhuldade
skolbiblioteken. Enklast fann han därför att öfverflytta vården af
de förra till kyrkostämma och skolråd, »då dessa i öfrigt
hafva hand om kommunens folkundervisningsanstalter, till
hvilka sockenbiblioteken helt enkelt äro ett nödvändigt
komplement». Kunde så ej ske, borde i hvarje kommun
inrättas en under kommunalnämnden stående
biblioteksstyrelse med skolrådets ordförande och en
folkskolelärare såsom själfskrifna ledamöter. Lagutskottet ville
ej vara med om dessa ärendens öfverflyttning till
kyrkostämma, »då den omständigheten, att högsta
målsmanskapet för dessa bibliotek är tillagdt kommunalstämma,
icke enligt utskottets åsikt kan anses innebära, att den
viktiga angelägenheten skulle blifva obehörigen
tillbakasatt eller försummad». Den föreslagna obligatoriska
biblioteksstyrelsen ansåg utskottet kunna leda till att
institutionen »intvingades uti en viss bestämd, för hela
vårt land gemensam form till men för det enskilda
intresset och initiativet». Motionen föll, i andra
kammaren dock först efter en kort debatt, hvarunder
förslagsställaren bl. a. af hr E. Hammarlund fick lifligt
understöd för motionens syfte.
Det är att hoppas, att dessa viktiga frågor snart
åter skola komma före på riksdagens bord. Det enskilda
och kommunala initiativet behöfver mer än väl den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
