Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Folkbildning: Folkbildningsarbetets mål. Af Karl Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folkbildning.
Folkbildningsarbetets mål.
af nocEXTEX Karl Hit/debrand.
Nu för tiden, då så mycket arbete nedlägges på folkbildningens
utbredande och fördjupande, kan det hafva ett bestämdt intresse att
utreda, hvad som är målet för allt detta arbete. Insikten härom kan
förvisso hafva betydelse för valet af lämpliga medel och blir därför
till praktiskt gagn. Det är emellertid icke min afsikt att här söka
uttömma frågan, utan blott att lämna ett litet bidrag till dess besvarande.
Är icke målet h^lt enkelt att sprida kunskap och vetande till
folkets breda lager? kanske någon invänder. Jo, visserligen, men
därmed är frågan om målet icke besvarad, utan man väljer blott en
annan form för spörsmålets formulering. Bildning är ett mångtydigt
ord; likaså folkbildning. Man kan tala om hjärtats bildning, bildning
i samvaro med människor, förståndets bildning o. d. Här afser jag
förståndsbildning, såsom för öfrigt de flesta, som tala om folkbildning,
torde göra. Men dylik bildning vinnes genom läsning, åhörande af
föreläsningar, anordnande af diskussioner och användande af andra
liknande medel, d. v. s. genom inhämtande af kunskaper. Frågan
blir därför: hvartill tjänar det att sprida kunskaper? Hvilket mål vill
man därmed vinna?
Svaret ställer sig olika allt efter kunskapens olika art. Hvartill
Jackkunskap skall tjäna, inses lätt af hvar och en, som vill tänka sig
får. Det är ganska klart, att en möbelsnickare utför bättre arbete,
om han lärt sig själf göra upp ritningar, eller att en mekanisk arbetare
kan vinna större resultat, om han har en del tekniska och mekaniska
kunskaper rörande den yrkesgren, inom hvilken han är anställd. Jag
anser det därför onödigt att här tala om yrkesskolornas och
fackutbildningens oerhördt stora betydelse. Jag vill blott nämna, att
Tysklands industriella uppsving till stor del anses bero på
yrkesutbildningens höga ståndpunkt i detta land.
Svårare förefaller det mången att förstå nyttan af högre
allmänbildning inom sådana samhällslager som allmogen eller arbetareklassen.
Hvartill tjänar det — så hör man ofta invändas — att en arbetare
får lära sig några geografiska namn eller några årtal mer än han vet
förut? Blir hans arbete bättre eller hans förtjänst större?
Därpå kan svaras, att ingen människa skapats uteslutande för att
utföra största möjliga arbetsmängd. Det är tvärtom fullt berättigadt, att tid
användes till utveckling af de andliga förmögenheter, hvilka i större
eller mindre mått finnas nedlagda hos hvarje normal människa. Det
är nu allmänbildningens mål att utveckla omdömesförmågan genom att
öppna nya områden för tänkandet. »Föreningen för folkbibliotek och
Social Tidskrift. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
