Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Pellervo. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pellervo.
Ett betydelsefullt folkbildningsarbete utföres sedan ett år tillbaka af det
finska sällskapet Pellervo. Målet för sällskapets sträfvan är att främja
den mindre bemedlade landtbefolkningens ekonomiska förkofran; men
för att nå detta mål fordras att öfver land och folk utbreda den
ekonomiska andelsverksamhetsidén d. v. s. verka för att hemmansägare,
torpare, tjänstefolk m. fl. förena sig för att med gemensamma krafter
förbättra sina lefnadsvillkor. Och att en dylik lära, rätt tillämpad, skall
ha en mycket stor betydelse i socialt och intellektuelt hänseende, torde
ligga i öppen dag.
Första uppslaget till sällskapets verksamhet gafs genom några
böcker om den kooperativa rörelsen i utlandet, hvilka utgåfvos 1899.
Den ena, »kooperativa själlhjälpsföreningar», författad af häradshöfding
A. Granström å Åland, sysselsatte sig med kooperationen bland
indnstri-arbetarna, medan den andra boken, omfattande omkring 500 sidor
och skrifven af universitetsläraren d:r Hannes Gebhard, behandlade
ytfr^/VA&skooperationen.
De tankar som dessa böcker väckte, fingo ökad betydelse genom
de politiska händelser, som inträffade förlidet år och genom de olyckor,
som i form af öfversvämningar och missväxt samtidigt hemsökte
Finland. Den universitetsbildade ungdomen insåg, att, för att utstå
ökade militärbördor och motverka hotande emigration fordrades, att
sammanföra olika samhällsklasser till gemensamt arbete för ekonomisk
och andlig höjning. De gingo därför ut i olika landsdelar för att, såsom
fordom sagornas såningsman »Pellervo» utsådde träd på de kala
markerna, utså den kooperativa tanken bland Finlands ekonomiskt
betryckta allmoge.
Och denna sådd synes bära frukter förr och mer rikligt än man
någonsin vågade hoppas. Öfverallt möttes de föreläsande studenterna
af intresserade åhörare, af hvilka många snart utvecklade sig till lärare
och förkunnare af den nya läran. Det snart därefter stiftade sällskapet
Pellervo upprättade en byrå i Helsingfors, som åtog sig att lämna råd
och upplysningar rörande bildandet af landtmannaföreningar,
andels-mejerier eller andra gemensamma företag; på en månads tid fick
denna arbete för ett helt år, och den kurs i andelsverksamhet, som
sällskapet anordnade i Helsingfors i januari månad 1899, besöktes af
icke mindre än 600 intresserade deltagare. Från och med början af
år 1900 utgaf sällskapet ett organ, »Pellervo», som inom några
månader erhöll omkring 28,000 prenumeranter. Dessa i hög grad
lyckliga resultat ha helt säkert till väsentlig del berott därpå, att man
lyckats ordna hela upplysningsverksamheten på ett praktiskt och
populärt sätt. Så är t. ex. tidskriften Pellervo ett mönster för ett verkligt
folkorgan. Härom skrifver sällskapets ordförande. d:r Gebhard, i bref
till redaktionen bl. a.: »tidskriften vänder sig till den allra enklaste
jordbrukareklassen, de små jordbrukarna, och dess språk är därför
lämpadt efter denna publiks uppfattning och bildning, (Vi använda
t. ex. aldrig ordet kooperation utan andelsverksamhet). Vi hafva icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
