Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Arbetarebostads- och egnahemsfrågan: Ett besök i Stockholms asyler för husvilla. Af Anna Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarebostads- och egnahems/rågan.
£tt besök i Stockholms asyler för husvilla.
Den i Stockholm under de sista åren befintliga husvillheten har
varit en skamfläck för vårt samhälle, ytterligare ökat fattiga
människors lidande och legat som en tyngd på vakna samveten.
En af de mest hjärtskärande situationer, som tyvärr ofta
förekommit de sista vintrarne, är en familj uppsagd till afflyttning för att
huset skulle rifvas, och som tillåtits, till följd af brist på bostäder, bo
kvar ända tills en formligen påbörjad rifning tvingat den ut på gatan.
När så därtill kommit, att familjen varit barnrik, så har fadern eller
modern utan resultat kunnat få uppoffra åtskilligt af sin arbetstid med
att stå i kö hos hyresvärdar, enär ägandet af barn varit ödesdigert i
denna förfärliga konkurrens.
Sämst var det ställdt för de husvilla för ett par tre år sedan,
innan ännu ens de s. k. barackerna blifvit inrättade. Då kunde
människor få tillbringa flera veckor i ett skjul eller i skogen eller i bästa
fall inneboende hos några andra redan förut trångbodda människor.
Sedan kom barackernas tid, då familjer inhystes i stora salar, med
afbalkningar emellan hvarje familj. En del af dessa baracker hafva
inredts af enskilda personer i välgörenhetssyfte, men det har också
händt, att »båsen» fått betalas med en oskälig hyra. Äfven af staden
ha baracker upplåtits. Så har kolerabaracken i Bellevue varit
uthyrd åt husvilla, och förra vintern hade staden fritt upplåtit asylerna
vid Tjärhofs- och Östgötagatorna och inredt dem som baracker.
Baracksystemet betraktas emellertid som en mycket otillfredsställande
nöd-fallsåtgärd.
Det är därför synnerligen glädjande, att staden nu, genom
fattig-vårdsnämndens och fattig vårdsinspektörens energiska ingripande, uppfyllt
sin plikt att på ett rationelt sätt taga vård om tillfälligt husvilla familjer.
Staden har nämligen iordningställt från och med hösten 1900 icke
mindre än 4 asyler för husvilla, hvilka alla äro utmärkt väl ordnade
och fullständigt fylla sitt ändamål.
Då detta försök att afhjälpa husvillheten torde böra
uppmärksammas af alla, icke minst å de tyvärr många platser i vårt land,
där husvillhet i en eller annan form råder, skall här lämnas en
redogörelse för asylerna och meddelas några intryck från besök i dem.
* „. *
V
Två af stadens asyler äro för barn, en för mödrar och en för
fäder och större gossar. De mödrar, som hafva späda barn, medfölja
till barnasylerna. Detta upplösande af familjerna under tillfällig
här-bergering anses vara nödvändigt, ty oordentliga, själfsvåldiga
familjemedlemmar kunna ej hållas till en nödvändig ordning, om de äro
intagna på samma asyl; för ordentliga är det en sporre att så fort
som möjligt skaffa sig bostad. En timme på dagen hafva föräldrarna
tillfälle att besöka sina barn. Husvilla erhålla inträde på asylerna
genom fattigvårdsnämnden, efter företeende af präst-, rotemans- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
