Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Skilda sociala frågor: Den sociala lagstiftningen vid årets riksdag. Af K. G. Karlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behandling, men afslogs af kammaren med den knappa majoriteten
af 66 röster mot 63.
Motionerna n:r 8 af herr J. A. Kinnman och n:r 15 af herr
E. Smith innehålla behjärtansvärda yrkanden i syfte att minska den
fara, som i alla händelser alltid kommer att medfölja sjömannens
yrke. Sålunda föreslår herr Kinnman säkerhetsåtgärder beträffande
användande af kondemnerade fartyg, fartygsnedlastning, däckslastens
höjd och fastgörande, lifbergnings- och eldsläckningsredskap o. s. v.
Herr Smith påyrkar i samma syfte införande af bestämmelse om s. k.
lotsmärke m. m.
Uti motionerna n:r 2 af herr Carl Pettersson i första kammaren,
n:r 12 af herr P. Törnqvist och n:r 34 af herrar Hj. Sjövall och
J. G. Hazén i andra kammaren förordas, »att riksdagen ville i
skrifvelse till kungl. maj:t anhålla, det täcktes kungl. maj:t låta
verkställa utredning, huruvida, på hvad sätt och i hvad mån nödig
sabbats-hvila, där sådan ej redan medgifvits, må kunna beredas åt tjänstemän
och betjänte vid postverket, statens järnvägar samt statens
telegraf-och telefonväsen».
Liknande motioner förelågo äfven vid 1900 års riksdag i andra
kammaren och rönte där ett mycket välvilligt mottagande. De från
ämbetsverken infordrade yttrandena kommo emellertid utskottet så
sent tillhanda, att dess utlåtande, som innehöll verkligen
uppseendeväckande upplysningar om det sätt hvarpå staten utnyttjar den mänskliga
arbetskraften, icke inkom i kammaren förr än sista dagarna i april.
Andra kammaren biföll sitt utskotts yrkande om bifall till motionerna,
men första kammarens utskott afstyrkte bifall på den grund, att det
på den korta tid den stått till dess förfogande icke hunnit
vederbörligen sätta sig in i frågan, och så föll den i sistnämnda kammare.
Emellertid är att hoppas att ärendet nu skall vinna nödigt beaktande
äfven där.
Såsom motioner af stor social bärvidd måste äfven n:r 105 af
herr G. Kronlund och n:r 142 af herr Carl Lindhagen betraktas.
Herr Kronlunds motion afser åtgärder till främjande af öfre
Norrlands kolonisation och föreslås däri bl. a., »att riksdagen måtte
besluta, att, för bildande af en fond till befrämjande af öfre Norrlands
kolonisation och egna-hems-frågans lösning, af nu förefintligt ötverskott
i statskassan afsätta en million kronor, eller ock af inflytande skogsmedel
vid försäljning af skogsalster från statens skogar i Norr- och Vesterbotten
årligen för samma ändamål reservera exempelvis tio procent.».
Herr Lindhagens motion, som med sin synnerligt intressanta
motivering fyller fyratio trycksidor, afser att åt Norrland bevara en
själfagande jordbrukarebefolkning genom att begränsa trävarubolagens
jordförvärf. Denna motion är för visso värd en alldeles särskild och
uttömmande artikel i denna tidskrift, ty det är ett stycke
kulturhistoria af stor betydelse — om ock af sorglig och nedslående art —
som den varmhjärtade motionären här upprullar.
Såsom frukter af riksdagsmännens norrlandsresa kan man betrakta
motionerna n:r 145 och 146 af herrar Carl Lindhagen och Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
