Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Några drag ur arbeterskornas lif. Af Erika Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.röster var det sista jag hörde, när flickan bad mig »gå för Guds
skull» — — — — — — — — — — — — — — — — —
De sorgliga bilderna äro dock lyckligtvis ej öfvervägande. Ofta
träffade jag på kvinnor, som trots svårigheter af alla slag stadigt
kämpade för att hålla sig uppe. När emellertid arbetslönen går ned
till det oskäliga, är det ofta omöjligt för dem, trots bästa vilja. En
flicka som jag besökte, hade i sylön blott 4 kr. pr vecka, hur flitig
hon än var, och för att kunna underhålla sitt barn, tvangs hon att
söka sin förtjänst på gatan. Liknande omständigheter ha mången
gång drifvit hederliga och arbetsamma kvinnor in i prostitutionens
armar.
De kvinnliga svältlönerna — ja se där en kräftskada, som djupt
griper in i samhällsmoralen, det ekonomiska lifvet, hälsovården, ja
öfverailt. Hur många sjukdomar ha de ej på sitt samvete? Jag
påminner mig tvänne systrar som arbetade med sömnad, af hvilka den
ena hade ett litet barn och den andra led af gulsot. Nåväl, denna
svåra sjukdom borde naturligtvis behandlas å sjukhus. Men därpå
fanns ingen tanke. Den andra systern med barnet kunde ej lämna
tillräckligt underhåll^ till hyra, mat och kläder för sig och barnet
(någon hjälp af sitt barns fader hade hon ej), och så fick den sjuka
systern fortsätta sitt arbete. Dessa flickor sydde s. k. lagerarbeten
och erhöllo i sylön för paletåer 1,50, medan den vanliga lönen är
7 kr. — mellanhänderna taga ju nästan allt — och för långa kappor
med kragar fingo de ej mer än 3 kr. å 3,50. Det vanliga priset är
10 kronor.
Det är ofta förvånande att se hvilken inverkan arbetets
beskaffenhet och lön har på arbeterskornas lif och sinnesriktning. Ju
smutsigare ett arbete är, dess sämre, råare blir dess utöfvare. Tvärtom
har ett snyggt arbete ett förädlande inflytande.
I vissa yrken är det icke tillräckligt med att lönen är god. Så
äro t. ex. bryggeriarbeterskorna mycket väl aflönade, men deras yrke
är mycket hälsofarligt. Den rikliga tillgången på öl leder naturligtvis
till missbruk, hvaraf svåra sjukdomar uppstå. I bryggeriarbetarehem
förfrågade jag mig om barnens hälsa och fick då veta, att ungefär
en fjärdedel af bryggeriarbetarnas och arbeterskornas barn led af
tuberkulos och idioti, men äfven andra sjukdomar förekommo och
barndödligheten var ganska stor. Men för att återgå till arbetslönen
och dess inverkan, särskildt på arbetarehustruma, så är det
egendomligt att iakttaga hur den gör sig märkbar på klädseln, ja äfven
på åsikterna i mångt och mycket. Å andra sidan visar det sig
tyvärr, att låga löner leda till en vårdslös ekonomi. De tryckta,,
fattiga förhållandena framkalla modlöshet och slapphet. Synnerligen
ofördelaktigt synes det vara för hemmets utseende och ekonomi att
hustrun »går i hjälphus». Visserligen kan en hjälphustru förtjäna
1,50 jämte mat om dagen, men hemmet blir vanskött, småsaker tagas
ej vara på och hvad värre är, mannen vantrifves när han vid
hemkomsten finner allt i oordning och detta föranleder lätt superi. Äfven
från barnens synpunkt är »hjälphustru»-systemet förkastligt; det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
