114 (Social Tidskrift / 1901)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Stockholms Arbetarebibliotek: ett arbetarnes eget bildningsföretag (med 1 illustration). Af Fredrik Nilsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1 *

Stockholms Arbetarebibliotek.

Ett arbetarnfes éget biIdnlngsföretag.

Vår tids organiserade arbetare kämpa icke uteslutande för att ernå
högre lön och kortare arbetstid, de ha äfven andra intressen att sträfva
för, och i främsta rummet vilja organisationerna fostra och utveckla
sina medlemmar, för att höja dem och hela .arbetareklassen till en
bättre ställning i samhället. Och ingen som det minsta känner
förhållandena kan förneka, att bland de breda lagren af
befolkningen finnes ett starkt kunskapsbegär, med ifver omfattande allt
som afs^r att bereda möjlighet till ökad allmänbildning, som syftar
att utveckla själsförmögenheterna.

Det är detta behof efter vetande som skapat Stockholms Arbetarebibliotek,
en institution som nu är känd och väl känd bland hufvudstadens
arbetare; må det därför tillåtas mig att här för »Social tidskrifts» läsare
i korta, drag skissera detta företags uppkomst och storartade utveckling.

Det var på hösten 1391 tanken på ett gemensamt arbetarebibliotek
först fördes fram till diskussion inom Stockholms fackföreningar och
idén vann genast en ganska liflig anslutning. Här fanns ju också
ett verkligt behof att fylla, ty visserligen ägde en eller annan äldre
förening någon mindre boksamling, men denna var i så fall endast
tillgänglig för den föreningens medlemmar och bokförrådet var
naturligtvis helt litet och otillfredsställande. Ett arbetarebibliotek hade
sålunda sin plats gifven och sedan frågan väl kommit upp dröjde det
icke länge, innan ett 20-tal föreningar sammanslöto sig och bildade
Stockholms arbetarebiblioteks förbund. Denna institution skulle blifva
fullt fristående, med ändamål att upprätta och ytterligare utvidga ett
för hufvudstadens arbetare afsedt arbetarebibliotek med läsrum.

* *

Så långt var nu allt godt och väl, men hvad skulle man börja
företaget med? Här fanns inga ekonomiska resurser, intet samladt
kapital eller någon utsikt att från utomstående erhålla behöflig hjälp.
Men arbetarne visste med sig själfva att ett bibliotek måsté de ha
till stånd, de hyste också en bestämd tro på att det skulle lyckas och
att företaget hade framtiden för sig. Socialdemokratiska förbundet
hade öfverlämnat sitt bibliotek till det nybildade biblioteksförbundet,
detta var allt, och med cirka 400 band skedde starten 5 januari 1892,
då Stockholms Arbetarebibliotek första gången öppnades i en liten mörk
och kall källarehåla — det är rätta benämningen — i
Svartman-gatan 8.

Den torftiga lokalen afskräckte dock icke dem som biblioteket
ville nå, arbetarne, de kommo dit både för att låna böcker och för
att skänka sådana, det icke minst välkomna 1 En granskning af
bibliotekets följdkataloger från denna tid gifver vid handen, att många
intresserade arbetare tydligen lämnat allt hvad de själfva ägde af litteratur
till Arbetarebiblioteket. Styrelsen lyckades äfven erhålla något från

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Fri Oct 4 15:55:56 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/soctids/1901/0118.html

		Social Tidskrift / 1901 / 114 (1901-1917) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|