Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Social litteratur - Sveriges sockenbibliotek och öfriga anstalter för folkbildning, af Verner Söderberg, anmäld af N. F—r - Yrkesinspektionens verksamhet år 1899, af K. L. Beckman, anmäld af v. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anslaget nyligen, enär sockenbiblioteket »icke befunnits medföra det gagn för
socknens ungdom, som man af detsamma kunnat förvänta* (d. v. s. ej försetts med ett
tillräckligt antal sekteriska och nykterhetsskrifter). Ew? annan församling sålde för
säkerhets skull det för öfrigt vanvårdade sockenbiblioteket, när föreningen Verdandi
dit ville skänka sina småskrifter.
I fråga om afgiften för boklånen äro förhållandena mycket olika. I 34 % af
<ie undersökta biblioteken upptagas sådana, i 58,1 % icke; från 7,9 % saknas
uppgifter. I principfrågan anföres å ena sidan, att man ej bör stöta bort någon som
vill läsa, än mindre lägga tyngsta bördan på de flitigaste, å andra, att det som ges
för intet ofta försmås.
Beträffande 88 bibliotek uppges att de stå fullkomligt oanvända sedan åratal
tillbaka; 350 anlitas »ej flitigt». Samtliga dessa falla merendels under den kategori, som
-ej äger anslag, under det att de äro flitigt anlitade, som hafva. stora tillskott och
sålunda kunna förnya sina bokförråd. Ofvansjö sockenbibliotek i {Jestrikland, med
en årsinkomst af mellan 290—600 krM utlämnade 1896 3,419 boklån. Mest läses
skönlitteratur och ungdomsböcker. Långt mindre intresserar man sig för
lefnads-teckningar och historiska arbeten, resebeskrifningar, naturvetenskap och hälsolära,
och minst anlitas bibliotekens religiösa bokförråd.
Af öfriga boksamlingar nämner förf. församlingsbiblioteken i Stockholm,
stadsbiblioteken i vissa andra städer samt de under senaste årtiondet i landsorten
upprättade skolbiblioteken. Den betydelsefullaste platsen bland Våra folkliga
boksamlingar intaga dock de egentliga arbetarebiblioteken. Sådana’ finnas dels vid
åtskilliga större fabriksanläggningar, dels i Göteborg, Norrköping, Géfle m. fl. städer,
men först och främst i hufvudstaden. Stockholms arbetarebibliotek öppnades i
januari 1892 med ett bokförråd af endast 400 band, men detta antal svälde hastigt
ut, och redan vid 1898 års slut ägde biblioteket 6,640 band. Det växande antalet
boklån visar att böckerna ej stå orörda på hyllorna. 1892 uppgingo boklånen till
3,003, 1894: 6,798, 1896: 10,473, l&9%’ 20,031. Det äges och underhålles af ett
■stort antal fackföreningar med tillsammans 16,000 medlemmar.
I Göteborg finnas 6 läsrum för arbetare, af hvilka de tre första öppnades
1882. Upprättade af stadens utskänkningsbolag erhålla de anslag af stadsfullmäktige.
År 1898 uppgick detta till 16,000 kr.
Äfven Stockholm har »sent omsider» fått två dylika läsrum: Kungsholms
läsestuga och Adolf Fredriks folkhem, båda öppnade i slutet af 1898.
Ett enda större folkbibliotek, som går upp emot de i utlandet så talrikt
förekommande, finnes i Sverige, nämligen Göteborgs stads folkbibliotek, grundadt
1861 genom enskild donation. Det vore på tiden att äfven Stockholm finge ett
dylikt. »Folkbibliotekens ekonomiska resurser måste ökas», säger förf., »om
reformer eller nybildningar skola kunna vågas med utsikt till varaktig framgång. Här
föreligger för våra mecenater ett tillfälle att äfven med jämförelsevis små donationer
göra stor nytta». Ar. F—r.
Yrkesinspektionens verksamhet år 1899. K. L. Beckman.
Stockholm 1901.
När man genombläddrar denna volym på 374 sidor, hvilken delvis är uppfylld
af hemska beskrifningar å de lemlästningar och olycksfall, som medfölja industrien,
slites man mellan tvänne känslor. Å ena sidan fattas man af en Tolstoyänsk önskan
att strypa hela denna industri, som i vårt land för sin tillvaro kräfver 10 olycksfall
pr dag och af dessa ett med dödlig utgång hvar 3-.dje dag. Å andra sidan kan
man icke undgå att känna en utomordentlig tacksamhet mot yrkesinspektionen, genom
hvilken olyckseländet åtminstone kan hållas inom vissa gränser och så småningom
minskas. Att det senare verkligen är fallet visar yrkesinspektören hr J. E.
Beck-mansson medelst några siffror. Under år 1884, före yrkesinspektionens tillkomst,
gjordes en undersökning, hvaraf framgick att bland 133,861 industriarbetare inträffade
5,869 olycksfall (= 4.4 %), däraf 412 dödsfall. 1897 &rs statistik är, tack vare den
då gällande inspektionen, betydligt bättre. Bland 220,202 industriarbetare inträffade
då nämligen endast 2,742 olycksfall (= 1.25 %), hvaraf endast 72 dödsfall. Jämför
man antalet dödsfall genom olycksfall de nämnda åren visar det sig, att år 1884
afledo på ett lika stort arbetareantal 9.5 gånger så många arbetare som under år 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
