Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Kooperation: Arbetarne — meddelägare i industriella företag (med 2 illustrationer). Af Anna Rosling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kooperativa rörelsen.
Arbetarne — meddelägare i industriella företag.
Af Anka Roslixg.
Den form af kooperativ verksamhet, som här i Sverige är något
allmännare känd och vunnit någon nämnvärd utbredning, är den, som
representeras af konsumtionsföreningarna. Det var också denna sida
af den kooperativa rörelsen, som i dess egentliga hemland, England,
tidigast lyckades kämpa sig fram till erkännande och nå en
betydande utveckling, hvilken manade till efterföljd i andra land, Men
jämsides med denna verksamhet, som utgör ett försök att ordna
varuutbytet — distributionen — på ett för konsumenterna fördelaktigare
sätt än det allmänt gängse, har allt sedan de kooperativa idéernas
första framträdande pågått en sträfvan att äfven ordna produktionen
på kooperativ basis. På denna väg har man tänkt sig kunna göra
ett slut på konflikten mellan kapital och arbete och sålunda
tillförsäkra den moderna industrien en tryggare och fredligare framtid.
Redan de första banbrytarne för de kooperativa idéerna, Robert Owen
och hans anhängare, hade sålunda till mål att organisera såväl
konsumtion som produktion på kooperativ grund. De företag, som vid
denna tid (1820- och 3o-talen) sattes i gång för att förverkliga dessa
idéer, Owea’s s. k. communities och andra ungefär efter samma
mönster bildade sammanslutningar, voro också både konsumtions- och
produktionsföreningar, och tyngdpunkten af deras verksamhet var
förlagd till produktionen. Dessa försök misslyckades emellertid
fullständigt. Detsamma var förhållandet med de försök, som på 1850-talet
gjordes af de s. k. »kristna socialisterna», genom hvilkas verksamhet
ett betydande antal kooperativa produktionsföretag kom till stånd.
Trots motgångarna fanns det dock entusiastiska anhängare, som
fortfarande trodde på möjligheten att förverkliga de kooperativa idéerna
äfven på produktionens område. Enstaka föreningar bildades också
alltjämt i synnerhet på 60- och 7o-talen, de flesta dock med samma
resultat som de föregående försöken. Högst få af dem äga ännu bestånd.
Under de tvänne senaste årtiondena har däremot den
kooperativa produktionen i England vunnit alltmer terräng och nått en
betydande utveckling. Sålunda ha såväl de enskilda
konsumtionsförening-arne som ock de af dem bildade stora partihandelsföreningarne med
allt större framgång slagit in på den produktiva verksamheten. De
rent produktiva föreningarne ha för sin uppkomst och utveckling till
stor del att tacka den kraftiga propaganda, som utöfvas af Labour
Association eller som dess fullständiga namn lyder Labour Association
for Pro fnoting Cooperative-Production based on the Co-partnership of
thc workers.. Denna förening bildades år 1883 utaf några bland de
kooperativa idéernas mest nitiska förkämpar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
