Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Arbetarebostads- och Egnahemsfrågan: Kommunala åtgärder i arbetarebostadsfrågan i England (med 2 illustrationer). Af Knut Tengdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetarebostads- och Cgnahemsfrågan.
Kommunala åtgärder i
arbetarebostadsfrågan i England.
Af Knut Tengdahl.
(Forts. fr. n:o 3’.
Världsstaden Londons förvaltningsförhåUanden skilja sig i flere
afseenden från öfriga engelska städers.. Detta beror på den urgamla
rivaliteten mellan de s. k. öitygillena ’o’ch andrå kommunitiK
institutioner, ur hvilka senare det nu existerande grefskapsrädet uppväxt.
Detta grefskapsråd ‘ har öfvertaglt arfvet efter en hel del förut
själf-ständiga korporationer och utöfvar sin storartade verksamhet genom
en mängd inför rådet ansvariga utskott^. Från 1888, då det första
valet till grefskapsråd ägde rum, har i Loftdon utvecklat sig den s. k.
municipalprogressismen, som i *sitt progrS\n bl.’ a. mycket starkt
be-tonar fordran på att grefskapsrädet jkall intressera sig för speciellt
arbetsklasséns bostadsförhållanden: begäres, att kommunen
skall bygga logishus samt afgiftsfria nattasyler för futlstäödigt utarmade;
att förbud skall utfärdas mot försäljning af mark, som en gång kommit
i kommunens ego; att husägäme i allniänhet skola bära en större del
af de kommunala utgifterna och att de skola vara skyldiga deltaga i
sådana regleringar, som öka värdet af deras egendomar, samt slutligen
att grefskapsrädet bör skapa arbetarebostäder i de stadsdelar, däj; Sådana
ej förut finnas. * ,
Grefskapsrädet fick nästan strax i tffc&jan af sin verksamhet draga
försorg om icke mindre än något Öfverp*! 37000 personer, som blifvit
hemlc^a genom regleringar. Rådet har „ocföså byggt flere
arbetare-bostadshus, på hvilka det åtminstone försökt att f£ 3 0 0 ränta, hvilket
dock éj lyckats på åtminstöiie d$ förstaL åtta. Den största regleringen
efter grefskapsrådets tillkomst är den s. k. Boundalry-streéts-regleringen,
omfattande ett område af 95 acres, pä hvilket befunno sig 730 hus. Af
dessa beboddes 652 st. af egentlig arbetsklass, inalles, 5,720 personer.
Folkmängdstätheten var 400 personer pr acre, dödligheten 40 pr mille.
Bland de späda barnen var dödligheten rent af ohygglig: af 1,000
födda dogo 373 före tredje lefnadsåret. Fuktiga källare användes i
mängd såsom bostäder, medeltalet personer pr eldstad utgjorde 2 1/i,
dock funnos 107 rum med mer än fem personer i hvarje. År 1891
erhölls tillstånd att rifva ifrågavarande område. Husägarne begärde
då icke mindre än 457,000 pund i ersättning för sina egendomar —
bland de ruskigaste i hela London —, men efter en segsliten
underhandling nedbringades summan till 266,532 pund. Till en början
byggdes nu arbetarebostäder för étt mindretal af de utdrifna. Listor
öfver lediga rum inom en kvarts timmes väg från området trycktes
och utdelades för att underlätta bostadsanskaffning. För att
kontrollera, att den nya regleringen icke skulle, såsom förut varit fallet, ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
