Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6 September - Sommarkurserna i Upsala 1901. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förberedelser vidtogos för kursens skriftliga fortsättning genom
korrespondens med ledaren under vintern. Kursen räknade så många
deltagare, att den måste fördelas på två afdelningar. Initiativet till
densamma hade, som nämnts, utgått från folkskollärarekåren, och den
bär vittne om en hos denna kår allmän och liflig önskan om
införande af elementär undervisning i något främmande lefvande språk
vid rikets seminarier.
Den andra nyheten är sommarkursernas begynnande utveckling
till att antaga en nordisk karaktär. Den nynordiska rörelsen, som ju
närmast vill förmå nordens skilda folk att bättre lära känna och
förstå hvarandra, har — såsom ock framhölls vid det nordiska
folkbildnings-mötet i våras — ett ypperligt verksamhetstillfälle vid sommarkurserna.
Här hade man på två sätt sökt tillgodogöra sig detsamma.
Letter-stedtska föreningen hade till Norges Lcererförenings disposition ställt
en summa af 1.200 kr., hvarigenom det blef möjligt för ett dussin
norska lärare och lärarinnor att bevista sommarkurserna och där stifta
kamratskap med sina kolleger bland broderfolkets folkskollärarekår.
Vidare hade sommarkursernas bestyrelse inkallat två danska
föreläsare, den bekante professorn Poul La Cour och cand. mag. M.
Christensen, bägge lärare vid Askovs folkhögskola. La Cour föreläste
inför ett talrikt auditorium om historisk matematikundervisning,
Christensen gaf en kurs i danska språket, anordnad i samband med docent
Beckmans kurs i norska. Detta första försök att vid sommarkurserna
gå utom de strängt nationella råmärkena tyckes ha slagit väl ut och
kommer nog att i framtiden vinna efterföljd.
Nog nu om föreläsare och föreläsningskurser; det återstår att
något tala om sommarkursdeltagame och det kamratlif, som utgjorde
en välbehöflig rekreation mellan de ansträngande lärotimmarne. En
mötesplats var universitetshusets försal och sommarkursernas byrå.
Den rymliga försalen företedde nästan dagen igenom en liflig anblick,
och byrån var äfven den sällan tom. Där hämtades nya grundlinier,
där efterhördes ankomna bref och kvarglömda paraplyer, där
försåldes Heimdals och Verdandis småskrifter och rådgjordes med dessa
studentföreningars ombud om bokinköp för folkbibliotek, där drefs
ock en liflig affär med vykort från den gamla lärdomsstaden. Andra
samlingstillfällen voro de gemensamma utflykter, som af bestyrelsen
anordnats till platser i Upsalas minnesrika omgifningar, Skokloster,
Linnés Hammarby, Gamla Upsala. Föreningen Heimdal hade vid
dessa liksom alla föregående sommarkurser anordnat en enkel
aftonunderhållning med studentsång och föredrag (en svensk-amerikansk
professor S. M. Hill »Om svenskarne i Amerika», Fil. kand. Ruben
Berg »Om diktningens verkningssätt» i och studentföreningen Verdandi
tillställde en liflig diskussion öfver ämnet »Om folkbildning» med
professor Öhrvall som inledare. Bland mera improviserade uttryck för
sommarkursernas kamratlif förtjäna de trefliga aftonsamkvämen på
Gestrik-Helsinge nation att nämnas. Man plägade samlas däruppe
efter kvällsvard, och snart aflöste det ena sång-’ eller
deklamations-numret det andra, hvarjämte ett par energiska instruktörer under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
