Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men nej, dessa bleka soldater,
de äro en tålig legion,
de liafva så tafatta later,
De tala i bedjande ton.
de vilja ej kallas en fara,
och ryggen har stelnat i kut:
de kunna blott bocka och svara
»förlåt», när det ropas »vet hut!*
K. G. Ossian-Nilsson.
Från sommarens sociala händelser.
Af redaktören G. H. von Koch.
o. , . hn al den gangna som-
Sta/arbetar- ■ * , .
. marens intressantaste
strejken. händelser är den >stora
stålarbetarstrejken i Nordamerika. Den
är den första verkliga jättebrottningen
mellan å ena sidan världens
mäktigaste industriorganisation, stoltruxten.
som behärskar hela Amerikas
järn-ooh stålindustri, oeh a den andra
sidan stålarbetarnes fackförening
under ledning af f. d. metodistpredi-’
kanten Sehaffer. Anledningen till
sammandrabbningen är icke någon
pänningfråga utan arbetarnes önskan
att samla alla stålarbetarne i den
gemensamma fackföreningen. Detta ha
de sökt uppnå genom att fordra att
fackföreningens prislista skulle
till-lämpas vid trustens alla verkstäder,
antingen vid dessa finnas
fackföreningsmedlemmar eller icke. Det är lätt
att förstå hur viktig denna fråga är.
Ty om prislistan blott gäller vid de
verkstäder eller grufvor, som använda
fackföreningsmedlemmar, skall det
ligga nära till hands för ståltrusten
att stänga dessa och endast drifva
sådana som sysselsätta icke
organiserade arbetare. Härigenom skall
ar-betames organisation sprängas och
den stora ståltrusten fritt få bestämma
öfver arbetsförhållandena.
Inledningen till strejken var en
obetydlig arbetskonflikt med
efterföljande stängning af ett valsverk i
Pittsburg. Denna händelse blottade
å ömse håll planerna, som f. ö. länge
varit förberedda. Efter en fruktlös
konferens, utbröt strejk den ltt juli
vid tre bolags verkstäder, och då
senare underhandlingar icke ledde
till något resultat, proklamerade
strejkens ledare, Sehaffer, allmän
arbets-nedläggelse för alla amerikanska
stålarbetare. äfven de oorganiserade.
Denna senaste strejkorder synes
emellertid ej hafva blifvit åtlydd vid
alla verkstäder, och enligt de något
osäkra uppgifterna tyckas knappt
mer än omkring 60,000 arbetåre f. n
strejka. Dels på grund liäraf och
dels emedan nöd redan börjat härska
bland de strejkande, synes segern
alltmer börja luta åt den mäktiga
trustens sida. Lyckligtvis har denna
strejk hittills förlöpt utan
blodsutgjutelse till skillnad från strejken vid
de Carnegieska verken 1892.
Den arbetskonflikt. som
i Sverige dragit största
uppmärksamheten till sig
har varit den bedröfliga konflikten
vid Rösselska vagnfabriken i Arlöf.
Enligt den utredning som nu
före-bragts, synes orsaken till denna ligga
hos arbetsledningens brutala och
håll-ningslösa behandling af arbetame.
Tvistefrågan synes förnämligast rört
en lönenedsättning som redan förra
året träffade träarbetarne. Om någon
strejk kan man ej tala, snarare om
en lockout, som tillgick så, att
träarbetarne och efter dem järn- och
grofarbetarne systematiskt afskedades
eller utestängdes och ersattes med
andra arbetare däribland en del
ryssar. Att mellan de utestängda
ar-betarne och dessa strejkbrytare skulle
uppstå sammanstötningar, som t. o.
m. påkallade militärhjälp, var ej att
Ar/öfskon-
fiikten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
