Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och merkantila utveckling, ja för dess möjlighet att intaga den plats
af kulturcentrum som tillkommer landets hufvudstad. Den ekonomiska
och kulturella centralisation, som Sveriges folk i våra dagar är i så
hög grad i behof af (vid sidan af en décentralisation i administrativt
hänseende), sättes på spel genom hufvudstadens nuvarande
bostadsförhållanden, som för alla samhällsklasser tvinga till skadliga
inskränkningar i andra hänseenden för tillfredsställande af bostadsbehofvet —
ett behof som dock långt ifrån alltid blir tillfredsställdt på ett sätt,
som är i socialt och etiskt hänseende ens försvarligt, långt mindre
önskligt.
Det torde vara en uppgift för en mångfald af sakkunnige inom
olika områden att utreda, huru de nu skildrade missförhållandena skola
kunna aflägsnas. Men hvarje bidrag till diskussionen torde hafva rätt
att göra sig hördt i ett så betydelsefullt ämne, och författaren af dessa
rader har redan vid andra tillfällen haft anledning framhålla ett par
önskemål, hvilkas förverkligande, 0111 det låter sig göra, skulle i ej
ringa grad bidraga till en lösning af frågan.
Hvarför är det — först och främst — i Stockholm så bestämdt
förbjudet att bygga sexvåningshus, då i många af kontinentens
storstäder byggnader af detta slag äro regel? Då byggnadsordningen i
Stockholm väl är en af de mest fordrande som någonstädes finnas —
i många sakkunnigas tanke alldeles öfverdrifvet fordringsfull, — sä
synes man med så mycket mindre skäl böra i vår stad föreskrifva en
dylik begränsning af husens höjd, när det icke är nödvändigt i andra
städer med långt mindre solidt uppförda byggnader. Men hvad
tillkomsten af en hel våning utöfver de nuvarande, på en och samma
tomt, betyder, det är så lätt att uträkna, att förhållandet här blott
behöfver antydas.
I Tysklands större städer har i våra dagar spårvägsväsendet nått
en beundransvärd utveckling. Hvad som frapperar en svensk är först
och främst att den elektriska drifkraften nästan öfverallt kommit till
användning. Därnäst märker han snart, att spårvägslinierna icke,
såsom hos oss, stanna vid stadens tullar, utan att de i alla riktningar gå
ända till en half mil och ännu mera titanför staden. Och till sist fästes
den svenske resandens uppmärksamhet på tillkännagifvanden, att
spår-vagnsturerna börja kl. 5 om morgnarna, eller ännu tidigare, och
fortsätta till kl. 12 om kvällarna, samt att för de tidigaste morgonturerna
och en del aftonturer ofta gälla särskilda, nedsatta pris. Och vid
sammanställningen af allt detta börjar svensken förstå de tyska storstädernas
kolossala tillväxt och utveckling i våra dagar och huru hyrorna
därstädes ändock kunna hållas nere vid en så mycket lägre nivå än i
vårt land. Och han gör sig med nödvändighet den frågan : skulle ej
något dylikt låta sig genomföras äfven i Stockholm?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
