Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Skilda sociala frågor: Yrkesfara och yrkesetikett. Af A. Hedin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Yrkesfarah har så många orsaker, antager så många skepnader,
att äfven en omsorgsfull lag om skyddsåtgärder kan fela genom
förbiseende. Därför har ock det slag af fara, som beror af hvad här
ofvan kallats för »etikett» inom ett yrke, nu i Frankrike
nödvändiggjort en extra, mycket speciel skyddslag. Det missbruk den drabbar
och som ej lär vara okändt i Sverige, har föranledts af ett förefintligt
eller blott förutsatt anspråk hos i synnerhet mödevarubutikers kvinnliga
kunder, som förmenat den kvinnliga personalen att på lediga stunder
söka någon hvila genom att sätta sig. Då personalens diskreta klagan,
notoriska fall af förstörd hälsa och tillintetgjord arbetskraft, läkares
oemotsägliga auktoritet icke hjälpt, försöktes - för några år sedan en
demonstration, hvaraf afgörande verkan förväntades, i det ett antal
förnäma damer offentligen gåfvo tillkänna, att de ingalunda hade något
att invända mot den förbättringen i de k vinliga butikbiträdenas
arbetsvillkor, att de ej skulle behöfva stående förrätta sitt arbete från morgon
till kväll. Att effekten emellertid ej blef nämnvärd kunna vi sluta
däraf, att ej annan vån återstod än att vädja till lagstiftarens
mellan-komst. — Genom lag af den 29—31 dec. 1900, som trädde i kraft
en månad efter promulgerandet (som betecknas af det senare af nyss
anförda data) är nu stadgadt:
Magasin, butiker och andra tillhörande lokaler, där varor
tillhandahållas allmänheten af en kvinnlig personal, skola i hvarje sal
vara försedda med sittplatser till lika antal med de här arbetande
fruntimrens. — Det åligger arbetsinspektörerna1) att hålla tillsyn öfver
denna lags efterlefnad; för detta ändamål äga de tillträde till alla
etablissement, som afses i ’föregående bestämmelse. — Öfverträdelser
konstateras genom inspektörers och inspektrisers i form af protokoll
Öfver inspektionsförrättningen uppsatta, skriftliga anmälan (proces-verbal),
hvaraf ett exemplar insändes till vederbörande prefekt, ett deponeras i
åklagaremaktens ämbetslokal; den har vitsord tills motsatsen bevisas.
— Cheferna för ifrågavarande etablissement, direktörer eller
föreståndare för nämnda lokaler äro skyldiga att på i ögonen fallande
platser anslå lagens .föreskrifter äfvensom distriktets inspektörers och
inspektrisers namn och adresser. — Nämnda chefer o. s. v. åtalas
vid öfverträdelse af denna lag inför polisdomstolen och dömas för
hvarje gång till 5 å 15 francs böter*2). Cheferna äro civilt ansvariga
för sina direktörer eller föreståndare. — Förnyad öfverträdelse (ricidive,
hvarmed förstås ny öfverträdelse, när för en med denna enahanda
förseelse den ånyo skyldige blifvit fälld inom de närmast föregående
12 månaderna) åtalas inför korrektionspolisdomstolen och straffas med
16 å 100 fr. böter :!). Domstolen kan tillämpa strafflagens art. 463
l) Om inspektionen stadgas i lagen om minderårigas och kvinnors fabriksarbete,
af 2—3 nov. 1892.
s) Polisdomstol (Tribunal de simple police) i första och sista instans är
fredsdomaren i fråga om förseelser, som straffas med högst 15 fr. böter eller högst 5
dagars fängelse.
3) Korrektionell polisdomstol (7’ribitnal de police eorrectionelle) är en kammare
(d. v. «s.i en. «.fdelnirrg ;å /rtitifct ^ ledamöter) af den allmänna civila underdomstolen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
