Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Social månadsrevy - Social fred! - Fackföreningarna och produktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c > • i x j i Hur efterlängtad den
so-SoaaMred! dala fredm ^ torde
framgå af några nya, men olikartade
försök att förebygga eller bilägga
ar-betskonflikter. Mest primitiva äro
försöken i Ryssland och Spanien, att
förhindra strejker genom fordran på
anmälan före strejkens utbrott. I
Spanien har inrikesministern förelagt
parlamentet ett lagförslag enligt
hvilket strejkutbrott förbjudas, om ej
anmälan skett ett visst antal dagar
förut — olika för skilda
arbetarekategorier. S. k. generalstrejker och
sådana som beröra behofvet af
nödvändiga lifsfömödenheter, ljus och
vatten, skulle helt och hållet förbjudas.
Det behöfver knappast sägas, att
detta lagförslag framkallat häftiga
protester i arbetarekretsar. Hvad som
särskildt framkallat detta lagförslag
torde väl vara en del häftiga
sammanstötningar mellan militär och
strejkande, hvilka särskildt
förekommit i trakter, hvarest anarkister haft
inflytande, hvaremot å platser där
fackföreningarna styrt, strejkerna
för-lupit lugnt.
Af helt annat slag äro nya
värl-dens! försök att uppnå den sociala
freden. I Amerika har nyligen
hållits en konferens mellan trust- och
arbetareledare, för att Öfverlägga om
arbetstvisternas fredliga afgörande.
Resultatet häraf blef tillsättandet af
ett utskott af 36 personer, bestående
af lika många arbetsgifvare, arbetare
och „neutralaa personer. Detta utskott
skulle ha till uppgift att efter
bemyndigande utöfva skiljedom ^amtf.Ö. söka
förekomma strejker och understödja
åtgärder, som äro ägnade att skapa
rättvisa förhållanden mellan arbetare
och arbetsgifvare. Då de trenne
kategorierna representeras af
synnerligen framstående personer och önskan
om ett godt samarbete är allmän,
väntas goda resultat af denna
frivilliga skiljedomstol.
Ett ofantligt mycket radikalare
medel är emellertid den obligatoriska
skiljedomen, som vunnit insteg i
Australien. Efter Nya Zeelands 7-åriga,
gynsamma erfarenhet har nu denna
sociala fredsmetod eröfvat Nya
Syd-Wales. Denna nyinrättade
skiljedomstol är utrustad med betydligt större
makt än den, öfver hvilken Nya
Zeelands domstol förfogar. Strejker och
lockouter äro förbjudna och tvister
måste hänskjutas till domstolens af*
görande. Dess beslut äro definitiva
och träda genast i kraft. Domstolen
kan dessutom fastställa minimilöner,
och dess domsrätt sträcker sig öfver
alla industrier, äfven hemindustrien.
Det är tydligt att denna nya sociala
fredsmetod kräfver många
förutsättningar, som endast äro tillfinnandes
i länder, som hafva en avancerad
social lagstiftning. Så måste statens
rätt att ingripå häj dande vid
rubbningar i arbetsförhållandena vara fullt
erkänd, och arbetarnes fackföreningar,
som på alla sätt gynnas i de
omtalade lagarna, måste vara uppskattade
af samhället såsom nyttiga och
nödvändiga sammanslutningar.
Hvad vårt lands sociala
fredsförhål-landen beträffar, så kommer, som
bekant, ett mycket moderat förslag till
lag om skiljedom att framläggas vid
årets riksdag (se årgång. I sid. 194) Det
kan i detta sammanhang vara af
intresse att meddela, att enligt en
nyligen meddelad statistik, som gör
anspråk på tillförlighet, antalet
arbetsinställelser under 1901 uppgått
till 118 mot resp. 105 och 133 under
de två senaste åren.
I en mycket uppmärk-
Fack-
sammad artikelsene i
■ ? den engelska tidningen
, ... “Times44, ha svåra
be-pro u tonen, ^y utkastats mot
fackföreningarna och föranledt en
liflig debatt om dessas metoder. Från
ena sidan påstås att fackföreningarna
uppmana sina medlemmar att
inskränka arbetsprestationerna inom
ett visst lågt maximum. En murare
som förr lade en 1,000 tegel, lägger
nu endast 400 o. s. v., och den
naturliga följden af en allmän
tillämpning af denna princip måste blifva
minskning i produktionen och
tillbakagång inom världshandeln, a
andra sidan förnekas denna
fackföreningarnas politik på det
bestämdaste af personer som väl känna
förhållandena. Englands obestridliga
tillbakagång på det industriella
området torde bero på de gammalmodiga
metoderna och den dåliga tekniska
undervisningen. Att arbetarnas ■
produktionsförmåga tvärtom ökats,
bevisas bl. a. däraf, att arbetstiden
på många ställen inskränkts ända till
8-timmarsgränsen, utan att
produktionen minskats. Dessutom måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
