Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Kooperation: Om balanser i konsumtionsföreningarna. Efter Severin Jörgensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utån någon som helst kontroll. Icke sällan är en och samma person
inköpare, försäljare, räkenskapsförare, kassör och — revisor. Det är icke
styrelsens förtjänst om det under dylika förhållanden går väl.
Lyckligtvis är det ju icke ondt om hederlighet och duglighet, men det
är lättsinnigt att utån vidare lita på dessa egenskaper. Man har alltför
många exempel på missräkningar där den största tillit förefanns. En
enskild person kan ha rättighet att lägga sin välfärd i en annan
människas händer, men styrelsen för en konsumtionsförening har ingalunda
rätt att öfverlämna medlemmarnas välfärd till en enda person. Den
har skyldighet att kontrollera hvarje hos föreningen anställd person,
icke blott därför att medlemmarnas trygghet fordar det, utan också
för att kunna tillbakavisa obefogade misstankar rörande tjänstemännens
verksamhet.
När en katastrof inträffar, kan den ju ofta skyllas på fel hos
föreståndaren. Men i verkligheten hvilar ansvaret på medlemmarna
själfva, hvilka vid föreningens stiftande försummade att taga vara på
andelsidéns bärande princip: att medlemmarna skola taga angelägenheterna i
egna händer. Alltför ofta glömmer man att andelsföreningarna ha ett annat
och större mål än det rent ekonomiska — det nämligen att skapa ett
dugligt och själfständigt folk, som kan taga hand om sina egna
angelägenheter i stäHét för att som förut öfverlämna dem till andra
personer, hvilkas intressen oftast äro motsatta den befolknings som skulle
betjänas.
Fackkunskap är en viktig egenskap hos en föreståndare, men det
finnes andra som äro minst lika viktiga, såsom förståelse af och intresse
för den uppgift som skall lösas.- Säkert är, att det vanligen har varit
fackmän, d. v. s. fordna handelsmän, som ha åstadkommit
penningförlusterna hos konsumtionsföreningarna. Och detta är ju alls icke
oförklarligt, ty handelsmannen har ofta blifvit uppfostrad till att hata och
förakta konsumtionsföreningarna och det står för honom som ett axiom,
att hans lifsuppgift är att förvärfva sig personliga fördelar genom
handeln. Att få ett ingrodt hat förvandladt till kärlek är svårt; och att
få uppgiften att tjäna sig själf ersatt med den att tjäna andra, är
säkerligen icke mindre vanskligt/
Ett annat ödesdigert fel, som mycket ofta begås af
konsumtionsföreningarna, är en långt utsträckt kredit till medlemmarna; när denna
afvikelse från de kooperativa principerna förefinnes i samband med de
förut anförda, då kan man med tämligen stor säkerhet förutspå
föreningens undergång. Som oafvisliga regler i alla konsumtionsföreningar
böra till sliit följande regler iakttagas:
1) Att till föreståndare antäges en person som först och främst
har förståelse af och kärlek till sin uppgift. Därnäst bör han ha
för-värfvat sig facklig utbildning, hälst i en konsumtionsförening, eller också
bör han ha en fackkunnig medhjälpare intill dess han förskaffat sig
varukännedom och expeditionsvana.
2) Att föreståndaren ställer tillräcklig säkerhet för de medel som
anförtros honom (minst 2- ä 3,000 kronor, dock hälst mera).
3) Att föreståndaren ej tillika är räkenskapsförare. Styrelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
