Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. Januari - Social litteratur - Verdandis småskrifter 100—102. Anmälda af Ernst Liljedahl - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skrifven politisk studie (pris 70 öre) öfver Adolf Hedin, och bättre kunde
för visso detta jubileumsnummer icke ul fyllas än med en hyllning åt den
store »väktaren och föregångsmannen». Adolf Hedin har utan gensägelse
skrifvit det innehållsrikaste bladet i de sista årtiondenas svenska
riksdags-historia. Med lysande förutsättningar — vida och djupa kunskaper, ovanligt
rörlig intelligens, örnblick för de mest skilda missförhållanden inom
statsförvaltningen och till sist ett bergfast frisinne — gjorde Hedin 1869 sitt
inträde i Andra kammaren, • där han alltsedan dess varit en stridernas och
farornas man, en politisk viking, som ofta gjort strandhugg där ingen annan
kunnat eller vågat. Vill man i en vacker sentens samla Adolf Hedins hela
gärning, så kan det ske med Gambettas odödliga ord: »vi hafva alla en
gudomlig makt öfver oss — fäderneslandet.» Och få äro de, hvilka gifvit
detta ord en värdesättning så folklig, så djupt sann som vår väktare och
föregångsman.
Om vården af späda barn (pris 30 öre) af d:r Rickard von Post, utgör
titeln på det första häftet af skriftseriens andra hundratal. Inom
intresserade kretsar har detta sakrika inlägg i en ytterst viktig fråga väckt lifligt
erkännande. Det har sagts, att d:r von Posts lilla skrift är säkert en af de
allra bästa i detta ämne, då den just svarar på alla de ängsliga frågor en
oerfaren mor gör. Intet kall är större än modems, och en erfaren läkares
direkta anvisningar och råd arbeta henne denna uppgift i händerna på ett
praktiskt sätt, ehuru det alltid främst beror på — för att använda ett
modersord — hennes »egen känsla af plikt, af käilek, af önskan att
uppoffra sig.»
(hn villkorlig dam (pris 35 öre) har juris kand. Arthur Rydin skrifvit
en beaktansvärd uppsats i en på den juridiska dagordningen stående fråga.
LSsaren bjudes här goda skäl för den modema reformen, som redan gjort
sitt segertåg genom flere länder. Införandet af villkorlig dom skulle helt
säkert lägga en djupare rättsgrund under samhällets straffbestämmelser,
minska antalet yrkesförbrytare och förlägga straffproblemets tyngdpunkt
närmare de orsaker, hvilka föranleda brotten. — Den bevisstaika uppsatsen
är väl värd ett studium af hvarje socialt intresserad, och särskildt
rekommenderas sid. 17 och 22—30. Ernst Liljedahl.
Insända skrifter:
Mimer, tidskrift f. Norges, och Sveriges teosofer 1900, 1901.
National-ökonomisk tidskrift. Haga, del 8, 9. Målarnes facktidning. Tidning för
uppfostrare. Landbobladet, 4:de årg. n:r 49, 50. Nunc Licet.
Transportarbetaren n:r 6, 1901. Bageriarbetax-en n:r 12, 1901. Lucifer n:r 1, 1902.
The Americanisation of . the world (The Review of Reviews annual 1902).
Statsvetenskaplig tidskrift n:r 6, 1901. Ekonomisk tidskrift n:r 12, 190 L
Musée Social n:r 12, 1901.
Föreningsmeddelanden.
FSreningen Studenter och A.rbet*re, Stockholmskretsen.
Sammanträdet d. 15 dec. upptog dels anmälan om att arbetsförmedlingskommittén
fullgjort sitt uppdrag och till stadsfullmäktige inlämnat en skrifvelse i
ämnet, dels val af bibliotekarie och biblioteksnämnd, hvartill utsågos hr
K. Moberg, fröken Anna Bergstrand, hrr G. Stridsberg och Fr. Nilsson, och
dels diskussion ang. »yrkesskolor». Skräddaremästaren J. Lund framhöll i
sitt inledningsföredrag att yrkesskickligheten bland mästarna i allmänhet
är mycket ringa och dessa således olämpliga som lärare. Därför borde i
första rummet en lärlingslag stipuleras och hand i hand därmed anordnas
yrkesskolor, hvilka företrädesvis borde vara afslutande. Tal. kunde ej uppsätta
något bestämdt förslagssystem, utan ansåg att hänsyn finge tagas till hvarje
yrkes egendomlighet. Till sist betonade tal. yrkesskolefrågans vikt i socialt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
