Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Egnahemsfrågan: Från slaf till medborgare. Jordbruksarbetarefrågan i Sverige och Danmark. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andelsmejerierna äro måhända mest bekanta — man kan säga att
de äro världsberyktade. Deras uppgift är att tillverka smör och ost
af medlemmarnes mjölk. Mejerierna uppföras af lånta pengar,
rörelsekapitalet anskaffas genom teckning af andelar och vinsten fördelas
i proportion till den levererade mjölken. Här, liksom i alla
andels-företag, undvikas mellanhänderna, och hela vinsten kommer i
producentens ficka. För öfrigt råder i andelsmejerierna, liksom i alla
kooperativa företag, en radikalt genomförd demokrati, som fullt jämställer den
minste husmannen med den störste godsägare.
Andelsmejerierna ha nu undanträngt nästan alla andra mejerier.
Det första byggdes 1881 och sedan spred sig rörelsen med en för
danskarne betecknande hastighet öfver hela landet; f. n. finnas
omkring 1,300 andelsmejerier, som i anläggningskostnad betingat
omkring 27 mill. kr. Andelsmejerierna äro sedan i sin tur
sammanslutna i smörexportföreningar i och för smörets försäljning i större
partier.
Andelssvinslakterierna — hvilkas mening framgår utan vidare
förklaring — uppgå nu till ett antal af 26. Det första upprättades 1887,
och året därpå, då utförsel af lefvande svin till Tyskland förbjöds,
upprättades 7 nya, trots de privata slakteriernas motstånd.
Inom äggproduktionen har Danmark att uppvisa en
häpnadsväckande utveckling. I slutet af 1870-talet såldes nämligen ägg för
allenast 1 mill. kr., 1901 hade exporten stigit till 23 mill. Den
hufvudsakliga ökningen har inträffat under senare åren och är till en
stor del att tillskrifva den kooperativa idén. Bland flera olika
andels-företag på detta område märkes särskildt föreningen Dansk
Andels-äggexport. Anledningen till dennas bildande var klagomålen från
England öfver de dåliga äggen. Ett par intresserade personer bildade
då (1895) ^en nämada föreningen. Landet indelades i vissa kretsar
(nu 365), hvilkas medlemmar mot en hög plikt förbundo sig att endast
lämna nylagda ägg. Dessa afhämtas en gång i veckan af äggsamlare,
stämplas och insändas till hufvudkontoret i Köpenhamn, hvarifrån
äggen exporteras till England. Genom att äggen stämplas med
producentens nummer, erhålles en säker kontroll öfver beskaffenheten,
hvarför prisen i England blifva mycket höga. Prisen ha i själfva verket
stigit årligen. Sålunda 1897 73 öre pr kg, två år senare 80,7.
Föreningen räknar nu 22,000 medlemmar och dess försäljningssumma har
på 5 år sprungit upp till öfver 2 mill. kr.
Andra föreningar af ofantlig betydelse äro konsumtionsföreningarne,
eller som de i Danmark kallas, brugsforeningerne, hvilka afse att
undvika de fördyrande mellanhänderna vid köp af lifsförnödenheter.
Den första bildades 1870 af prosten Sonne och nu uppgå de till 837
st. med omkring 130,000 medlemmar. De ha sedan flera år
samman-slutit sig till en partihandelsförening, med en årsomsättning af bortåt
13 mill. kr., och som uppfört egna magasin i alla större städer i
Danmark samt nu börjat anlägga fabriker. — Förutom dessa nu nämnda
kooperativa företag finnes ett flertal andra, såsom t. ex.
inköpsför-eningar för foder- och gödningsämnen. Såsom den sista leden i det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
