Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Egnahemsfrågan: Från slaf till medborgare. Jordbruksarbetarefrågan i Sverige och Danmark. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jämte byggnader och inventarier öfverstiga 4,000 kr., och arealen får
växla mellan 2 och 8 tunnland men i värde ej öfverstiga 4,000 kr.
Af lånet amorteras först ena hälften med 4 °/0 årligen, därefter den andra
hälften med 3 l/2 %, hvaraf 3 °/o är ränta.
Ännu har denna statshjälp ej mycket användts, efter hvad det
säges på grund af befolkningens okunnighet om densamma. Under
de tre senaste åren ha 1,059 ansökningar om statslån inkommit, men
ej fullt alla ha kunnat beviljas.
Denna statsåtgärd får betraktas som ett försök; visar den sig
tillfredsställande, skola de hittills beviljade 10 millionerna kr. (under 5
år) snart visa sig otilli äckliga.
Slutligen må omnämnas ännu ett villkor — det
må-högskolan hända viktigaste — för det danska småjordbrukets
ut-och veckling. Jag menar den danska landtbefolkningens höga
jordbruket, kulturella ståndpunkt. Denna kan man ej undgå att
lägga märke till vid samvaro med danska husmän. I
husmans-hemmet, där intressanta böcker, tidningar och tidskrifter, porträtt af
danska stora män o. s. v. aldrig saknas, får man ett bestämdt intryck af
att husmannen icke allenast är en själfständig, nöjd medborgare, utan
en upplyst och intresserad åskådare af tidens stora rörelser. Hvad
som danat honom härtill är i många fall de utmärkta folkhögskolorna.
Dessa gifva håg och lust till andligt arbete och lägga grunden till ett
kunskapsförråd, som sedan ständigt ökas genom själfstudium samt vid
de möten af forna elever som ofia anordnas å folkhögskolorna. Utan
den mäktiga andliga hjälp som folkhögskolorna lämna, skulle det helt
säkert ej ha lyckats husmännen att ha eröfrat en sådan plats som de
nu äga bland landets innebyggare.
* * *
Af denna kortfattade skildring torde framgå, hvilka kraftiga hjälpmedel
husmansbruket haft under sin utveckling. Kunna nu dessa hjälpmedel
åstadkommas i vårt land, och är det öfverhufvudtaget möjligt att i
större skala införa husmansbruket i Sverige? Härom hoppas jag en
annan gång få tillfälle att yttra mig i samband med en granskning af
förslaget till egnahemslagen. Nu må blott till sist betonas, hvilket
oerhördt socialt framsteg det skulle innebära, om våra statare och
torpare förvandlades till husmän. Hela denna armé på 120,000 statare
och torpare — med deras familjer minst 1/i million människor —
skulle rycka upp i ledet bland Sveriges medborgare. Deras
intresselösa arbete för andra skulle ersättas med ett själfständigt, af eget
personligt intresse sporradt arbete för eget hem och egen torfva.
Deras nuvarande kunskapsbrist och andliga tvång skulle lämna rum
för ett vaket, kunskapstörstande begär efter bildning. Nu äro de
politiskt omyndiga, ointresserade af statens angelägenheter. Men då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
