Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari - Social månadsrevy - »Rösträttsriksdagen» - Statsmonopol och trustsystem - Missräkning - För folkuppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föreslagna progressiva inkomstskatt.
Förutom i rösträttsfrågan skall
regeringen framlägga förslag rörande
tvångsuppfostran, arbetsstatistikens
ordnande m. m. Beträffande i öfrigt
det sociala lagstiftningsarbetet vid
årets riksdag, hänvisas till
riksdagsman K. G. Karlssons uppsats i detta
häfte.
. . Den gångna månaden
Stormonopol^ vidare in
. .oc . på statsmonopolets och
truatsystem. trustsystemets väg.
Telegrafstyrelsen har föreslagit k. m:tatt
för 11 V2 mill. kronor inköpa de båda
enskilda telefonnäten i hufvudstaden.
Detta förslag har sedan tillstyrkts af
en af regeringen tillsatt kommitté
och all anledning är förhanden
att köpet verkligen kommer till stånd.
I så fall får staten från och med år
1903 monopol på hela landets
telefonväsen. Fördelame häraf ligga i
öppen dag. Hela landets
telefonsystem ordnas på likformiga grunder
och aUmänheteen bör kunna blifva
bättre betjänad. A andra sidan kan
konkurrensens upphörande innebära en
fara för att den tekniska utvecklingen
hämmas och att villkoren för
abonnenterna bli mindre gyntisamma.
Men härvid bör erinras, att
konkurrensen numera torde sakna betydelse
i dessa afseenden och hvad särskildt
abonnenternas önskningar beträffar,
är det ju riksdagen ytterst som
kommer att hafva kontrollen om hand.
Mindre ljust ställer sig däremot
personalens ställning i statens tjänst,
ty erfarenheten här i landet kan
ingalunda beteckna staten som någon
mönsterarb etsgifvare.
Men om man ändock måste anse
det både naturligt och lämpligt att
staten öfvertager all telefonverksamhet
liksom den förut sköter post- och
telegrafväsen, så kan man icke säga
detsamma om det trustföretag som
under namnet Nordiska kompaniet
uppstått i Stockholm och som utgör
en sammanslagning af de kända
firmorna K. M Lundberg och Joseph
Leja. Denna sammanslutning är en
upprepning af hvad som skett i
kontinentens storstäder och liksom där
komma naturligtvis de små handlandena
att duka under i den ojämna striden
mot en jätteaffär. Att allmänheten
och biträdena härigenom, liksom
genom kapitalistföretag i allmänhet in-
om handelsrörelsen, icke skola skörda
några fördelar, är ganska säkert. Det
enda sätt hvarpå den konsumerande
allmänhetens intressen kunna tryggas
är att konsumenterna själfva taga
hand om hela varudistributionen.
På annat sätt är det omöjligt att
trygga sig för utsugning och
oäriig-het. Och när nu trustsystemet börjat
intränga i vår handelsvärld, är det
på tid att åtminstone vissa
samhällsgrupper såsom tjänstemän, arbetare
m. fl. i tid söka förekomma, ett
fullständigt slafveri genom att öppna egna
försäljningsaffärer i olika branscher.
u. . Icke mindre än 178
före-mtssrakn/ng. iä8ningsföreningar hade
vid förra årets slut anhållit om
statsbidrag till ett sammanlagdt belopp
af 96,676 kronor. Då emellertid
riksdagen anslagit allenast 65,000 kr.
för detta ändamål, måste naturligtvis
antingen alla anslagen inskränkas
eller ock de nybildade föreningarna
bli helt och hållet utan. K. m:t valde
den senare utvägen och beredde
härigenom 56 föreningar en bitter
missräkning. Säkerligen hade det varit mera
rättvist att minska de äldre
föreningarnas anslag, så att alla eller
åtminstone de å landsbygden belägna hade
fått något. Ty de svagaste äro väl
de å landsbygden nybildade
föreningarna, hvilka grundats under
förutsättning att statsanslag skulle
beviljas. För nästa år har emellertid k.
m:t föreslagit riksdagen att öka
anslaget till 100,000* kr., hvarför väl
ingen anledning finnes för de nybildade
föreningarna att förtvifla om framgång
i arbetet.
f- t Hr- För en ökad
folkbild-or. °. ning kämpa i våra
da-upp ostran. gar många enskilda
personer och föreningar. Men alla lida
de af samma svaghet: brist på
pengar. Den bästa vilja och de
förträffligaste planer uträtta intet när
penningmedel saknas. Det vore
därför synnerligen glädjande om våra
mecenater ville, liksom mångenstädes
i utlandet, gifva
folkupplysningssträf-vandena en fast ekonomisk
grundval. En början i detta afseende är
konsul Oskar Ekmans donation på
100,000 kronor till Svenska
nykter-hetssällskapet. Detta 65-åriga
sällskap som har så betydelsefulla segrar
bakom sig, har härigenom vidgat sitt
program, hvilket anges genom orden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
