Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. Mars - Folkbildning: Från folkbildningsarbetet i Danmark. Af Hans Kjær
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konsoliderade fackföreningarna. Men sida vid sida därmed har äfven
gått ett sträfvande att höja arbetarklassens bildningsnivå, först och
främst därigenom att arbetarna sökte tillägna sig praktiska kunskaper,
som kunde göra dem dugligare i deras fack. Detta var också en
nödvändig förutsättning, om arbetarna fortfarande skulle kunna räkna
på allmän sympati från idealistiskt håll. Därför blef t. ex.
Studenter-samfundets aftonundervisning för arbetare en betydelsefull institution,
som senare gaf anledning till upprättande af kommunala
fortsättningskurser. Men också intresset för allmänna spörsmål har mera och
mera trädt i förgrunden. Det har bildats diskussionsklubbar,
läsé-sällskap och föredragsföreningar. I 2 af dessa, den ena på
Fredriks-berg under ledning af Fernando Linderberg, den andra på Nörrebro,
bildad och upprätthållen äf personer äf medelklassen, ha under en
följd af år hvar söndag hållits instruktiva föredrag, mest af yngre
akademiker. Under en stor lock-out 1899 ste£ antalet besökande i
Nationalmuseet på Prinsens Palais (Hist. saml., etnograf. saml.,
antik-saml.) under sommarens lopp till 20,000 öfver det normala antalet. Häraf
framgick det då, att det i arbetarklassen fanns ett behof att begagna
en tvungen overksamhet så bra som möjligt. Detta möjliggjorde också
upprättandet af »de?utestängdas universitet». * En man, som^redan förut
var väl känd bland folkupplysningens vänner, magister Jul. Schiött,
satte sig i förbindelse med en del äldre och yngre vetenskapsmän och
förmådde dem att välvilligt utan ersättning i arbetarnas samlingslokal
hålla en serie föredrag af allmän, upplysande karaktär för de arbetslösa.
Samtidigt upprättades en del läsestugor, till hvilka en hvar utan afgift
hade tillträde. Försöket lyckades fullständigt. Dag efter dag samlades
en talrik och i hög grad intresserad åhörarskara omkring föredragen,
och t. o. m. föredragsserier på 3, 4, ända till 6 föredrag efter hvarandra
vunno en sådan tillslutning, att de snarare hade flera åhörare vid
slutet än vid början. Äfven läsestugorna voro väl besökta, och ehuru
ofta ingen uppsyn fanns tillstädes, härskade där god ordning, och böcker
och tidningar behandlades med aktsamhet.
Då så arbetet återupptogs, stängdes läsestugorna och föredragen
upphörde. Men några unga intresserade arbetare* först och främst
maskinsnickare Fr. Ander sen, som bl. a. hade sökt utbildning på Askovs
högskola, den mest ansedda af alla dessa hade med stort intresse följ
denna sak och erkänt betydelsen af tillägnandet af bildning, och de
be-slöto nu att bilda en förening med mål att upprätta ständiga läsestugor för
arbetslösa. I samråd med åtskilliga af de män, som ledt den ofvan
omtalade saken, mag. Schiött, professor Oppermann, fil. d:r Gustav Bang,
Fr. Pio m. fl., stiftades då ett läsesällskap »Frem». hvars ganska
omfattande mål var att upprätta läsestugor och boksamlingar, att anordna
föredrag öfver socialhistoriska och tekniska ämnen och slutligen, om
möjligt, att samla alla upplysningar rörande socialdemokratiens historia i
Danmark. Man började i mycket liten skala, alldeles utan kapital
och blott med en på olika sätt åstadkommen boksamling - på c:a 100
band. Genom utlåning af böcker hopsamlades efter hand en del
pengar samtidigt med att man genom hållande af föredrag, genom
Social Tidskrift. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
