Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. April - Rörande nykterhetsarbetets program. Af Ernst Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktigt föda åtminstone för åtskilliga mikroorganismer. Ättikbakterien
behöfver sprit för att växa, och många andra arter kunna med fördel
använda den som föda.
Efter ett mitt föredrag i vintras framträdde en brukseldare och
yttrade, att det var bra roligt träffa en nykterhetstalare, som ej talade
illa om svagdrickat. Traktens nykterhetsvänner hade sett så snedt på
hans svagdricksförtärande, att han lämnat deras förening, ty svagdrickat
ansåg han sig ej kunna umbära. Vatten förslog ej att släcka hans
törst under arbetet, och hvad skulle han dricka utom svagdricka? Detta
är ju den gamla svenska folkdrycken.
Det är ej frihet från all spritförtäring, som utmärker absolutisten,
det är hans afhållsamhet från spritnjutningen. Men hvar är då gränsen ?
Jo, en absolutist dricker aldrig för spritnjutningens skull, och han
undviker alla drycker, som framkalla alkoholverkan, äfven den lindrigaste,
såsom yrsel i hufvudet, dåsighet m. m. Han förtär icke ens öl till
måltiden, detta emedan minderåriga och f. d. drinkare icke tåla öl och
han vill vara dessa till stöd och föredöme.
Om det måttliga drickandet.
Det är tänkbart, att det finnes ett område mellan absolutismen
och superiet. Detta vore den verkliga måttligheten. Ett och annat
glas öl har medicinen ännu icke uppvisat vara till men för en vuxen,
frisk person. Därest en så uppfattad måttlighet skall från medicinsk
synpunkt angripas, kan det ej påstås, att hälsan skadas. Man måste
då framhålla, att spriten är så förförisk, att den lätt leder till superi
och därför ej alls bör brukas. Ur denna synpunkt kali det äfven från
medicinsk synpunkt diskuteras, huruvida icke fullständig återhållsamhet
är det enda riktiga.
Att måttlighet i spritförtäring ej i allmänhet uppfattas så, som
denna ofvan begränsats, veta vi alla. Så är ej ens förhållandet i
nykterhetslitteraturen. Alla supare anse sig dricka måttligt och det
finnes i Sverige stora kretsar, som förgifta sig med dagligt bruk af
punsch o. d. utan att hafva en aning om faran. Detta visar, huru
litet upplysningsarbetet ännu verkat.
Skola vi söka tvinga allmänheten till absolutism?
Nog ha vi orsak att diskutera frågan om allmänt spritförbud.
Det kan anföras skäl af mångahanda slag för ett sådant förbud.
Emellertid kunna ock goda skäl framhållas mot ett sådant. Själf anser jag
det ingalunda säkert, att det skulle verka bra. Jag fruktar att därmed
ej skulle vinnas så mycket. Om nämligen en nöjeslysten person ej
finge dricka, så sloge han sig kanske på någon annan last, t. ex.
morfi-nism eller okyskhet. Jag arbetar mot dryckessederna hufvudsakligen
för att höja vår sedlighet. Detta bör enligt min mening eftersträfvas
på två vägar: dels genom att minska frestelserna att dricka, och dels
genom att höja motståndskraften, d. v. s. höja folkets sedliga kraft
öfverhufvud. Den ena vägen är påtagligen lika viktig som den andra.
Det finnes emellertid f. n. de mest bindande skäl att icke på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
