Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj - Socialpolitik vid 1902 års riksdag. II. Af Jakob Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till hvars förberedande behandling den hänvisats. Såsom skäl för detta
afstyrkande åberopas dels att riksdagen medelst statsbidrag åt nu
ifrågavarande gren af folkupplysningsarbetet skulle minska utsikterna till
erhållande af ytterligare statsunderstöd åt folkskoleundervisningen, dels
att de reglementariska föreskrifterna för sockenbiblioteken, hvilka
förutsatts såsom villkor för erhållande af statsbidrag skulle till skada för
sockenbibliotekens utveckling intvinga dem i en ailt för snäf form, ock
dels slutligen att det anslagsbelopp, som komme att erfordras för
ifrågavarande ändamål, skulle blifva rätt betydligt samt äfven förorsaka
kommunerna på landsbygden dryga utgifter. Fyra reservanter inom
utskottet yrkade emellertid bifall till motionen. Utskottsmajori teten
hade i kammaren rätt svårt att försvara sitt betänkande. Oaktadt
upprepade vädjanden till kammarmajoritetens starkaste lidelse,
sparsamheten, lyckades det ej drifva igenom afslagsyrkandet. Efter
varmhjärtade och kraftiga yttranden af herrar Fridtjuv Berg, Starbäck, David
Bergström, Pettersson i österhaninge m. fl. till förmån för motionen,
bifölls denna med 93 röster mot 50. Detta beslut har sedermera
bi-trädts af Första kammaren.
K. maj:ts proposition om inrättande af en riksförsäkringsanstalt
tillstyrktes af statsutskottet, ehuru med vissa afprutningar i fråga om
tjänstemännens löner samt med afstyrkande af förslaget om tillsättande af ett
arbetareförsäkringsråd. Utskottets väsentligaste invändning mot
sistnämnda förslag synes hafva varit att den ifrågasatta sammansättningen
af försäkringsrådet icke skulle »innebära någon garanti att rådet
kommer att förfoga öfver den sakkunskap, som obestridligen fordras för
att denna institution skall kunna uppfylla sitt ändamål att genom
yttrande i frågor, som till densamma hänskjutas, lämna
försäkrings-anstalten stöd i dess verksamhet.» Därjämte fann utskottet det vara
mindre välbetänkt att gifva rådet befogenhet att på eget initiativ
framkomma med förslag till lagändringar eller lagtolkningar. Tre ledamöter
från Andra kammaren reserverade sig och yrkade bifall till förslaget
om arbetareförsäkringsråd. Första kammaren följde utskottsmajoriteten
med 86 röster mot 35, sedan herrar H. Tamm och Fränckel uttalat
sina tvifvel angående det föreslagna rådets opartiskhet och lämplighet.
Samma tvifvel uttalades äfven under debatten i Andra kammaren af
herrar Ivar Månsson, Pehrsson i Tömeryd m. fl., medan åter hrr
civilministern, Persson i Tällberg, Branting, Hedin, David Bergström,
S. von Friesen, Swartling m. fl. framhöllo rådets betydelse ej blott
såsom en välbehöflig förmedlande länk mellan försäkringsanstalten och
allmänheten utan äfven såsom ett ypperligt medel till sammanförande
af arbetare och arbetsgifvare till gemensamma öfverläggningar i den
sociala fredens intresse. Därjämte framhölls såsom en af förslagets
största förtjänster det ifrågasatta rådets utprägladt anti-byråkratiska
karaktär, som särskildt borde tilltala Andra kammarens majoritet. Vid
voteringen bifölls äfven anslaget till försäkringsrådet med 116 röster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
