Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. September - Social sommarrevy. Af G. H. von Koch - Sedlighetsfrågan - Korta notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stödt sitt beslut på ett utlåtande af
Svenska Läkaresällskapet, hvari
reglementeringen framställes såsom
nödvändig ur samhällshygienisk
synpunkt. Att emellertid frågan fallit
framåt, framgår däraf, att
Läkaresällskapets beslut i frågan fattats med
endast 12 rösters majoritet — 72
röster mot 60 — hvilka senare
önskade förklara att
reglementerings-systemet ur flera angifna synpunkter
behöfde reformeras.
En ur sedhghetssynpunkt
synnerligen upprörande trafik, den s. k.
hvita slafhandeln eller handel med
kvinnor för otuktsändamål, hvilken i
vissa länder pågår i stor utsträckning,
har under sommaren varit föremål
för behandling af en internationell
kongress. Den skändliga handeln,
som är fullständigt organiserad med
depöter och agenter öfver hela
världen, har under flera år bekämpats
af den engelska föreningen »National
Vigilance Society» med mr. Coote
som drifvande kraft, och rådslående
konferenser med ombud för
europeiska stater ha hållits 1899 i London
och 1900 i Amsterdam. Men de olika
ländernas lagar ha ständigt lagt
hinder i vägen för ett intensivt
förföljande af slafhandlarne och för
preventiva åtgärder. Det var för att
träffa några internationella
öfverens-kommelser som den nu hållna
Pariser-kongressen samlats. Den var af
officiell karakter och ett flertal
europeiska makter voro representerade
af regeringsombud. Resultatet
afför-handlingarne blef en internationell
öfverenskommelse rörande
bestraffning af slafhandlarne, hvilken skall
föreläggas resp. regeringar, samt ett
förslag till bestämmelser för
poliskontroll å resande främlingar.
En mycket uppseendeväckande lag
angående oäkta barn har nyligen
publicerats i Ryssland. Enligt densamma
likställas de oäkta barnen med de
äkta. Fadern måste i hvarje fall
bidraga till såväl barnets som modems
underhåll, och den som nekar att
fullgöra sina skyldigheter hemfaller
till stränga böter och är oförmögen
att användas i statens tjänst. Äfven
i fråga om arfsrätt utplånas
skillnaden mellan de äkta och oäkta
barnen. — Som motsats till denna
frisinnade uppfattning kan anföras, att
det i Frankrike är förbjudet att
forska efter fäderna till de oäkta
barnen.
yn.n „ Omkring en milhon
fnan utlandut e^er en femtedel af
fran utlandet. Tysklands arbetare till_
höra fackföreningar enligt uppgifter
till sista fackföreningskongressen.
»Fallet Miller and» är nu ett minne,
sedan den socialistiska
handelsministern efter sin afgång återinträdt i
partiet, där han trots föregående
partiresolutioner, mottagits med öppna
armar.
I England ha minuthandlame börjat
en mycket häftig strid mot
konsumtionsföreningarna. Handlandena bilda
försvarsförbund som hota enskilda
personer med bojkott om de ej genast
upphöra med sina förbindelser med
de kooperativa affärerna. Dessbättre
äro dessa senare så mäktiga, att de
ej behöfva frukta någon strid från
det nämnda hållet.
Den amerikanske presidenten
Roose-velt har föranstaltat om utarbetande
af ett lagförslag afsedt att reglera och
kontrollera trusterna.
Farmarne i Väst-Amerika ha bildat
en spanmåhtrust med ett kapital på
50 mill. dollars. Företaget är att
betrakta som en skyddsåtgärd mot
spanmålsköparne, hvilka bildat en
ring i syfte att undvika all konkurrens.
Farmarnes mål är att komma i direkt
förbindelse med mjölnarne och
sålunda göra köparne öfverflödiga.
I Preusseli förberedes en lag mot
dem som förleda till kontraktsbrott.
Det är icke arbetaren utan
arbets-gifvaren som skall straffas, ifall han
i sin tjänst tager arbetare som brutit
kontrakt. Förslaget bekämpas af de
frisinnade.
I Italien har inrättats ett ämbete
som skall ha till uppgift att motverka
emigrationen. Bl. a. skall i Amerika
inrättas särskilda anstalter för åt
erbefordran af utvandrare.
„ . Den s. k. sabbatslivilo-
0 a no iser bar mi afgif-
fran Svenge. yitsitt betänkande,
upptagande 300 sidor. Däri lämnas en
redogörelse för det sätt hvarpa
sön-dagshvilan för
kommunikationsperso-nalen i utlandet är ordnad och
uppställes som princip, att ledighet bör
beviljas i allmänhet hvarannan
sön-och helgdag till den »fasta»
personalen, hvaremot den »åkande» inom
postverk och järnvägar endast i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
