Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 7. Oktober - Sociala öfversikter: Nya sociala krafter i riksdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALA ÖFVERSIKTER.
Nya sociala krafter i riksdagen.
Höstens betydelsefulla valrörelse blef .eri afgjord seger för Sveriges
reformvänner, som med instundande riksdag sent omsider komma att
representeras: af majoriteten inom Andra kammaren. Därmed torde
många sociala frågor vara bragta i ett bättre läge. Jämte vår
aktuellaste fråga — rösträttsfrågan — tränga sig en mängd spörsmå
fram, kräfvande sin lösning. Det behöfves för visso många arbets villiga
och dugliga, krafter for att sätta ökad
fart i vårt socialpolitiska lif, där
hvarje stagnation är lika onaturlig
som farlig.
Bland de sociala krafter, hvilka
höstens val tillfört riksdagen, märkes
främst Frisinnade landsföreningens
ordförande, direktör Ernst Beckman,
som nu efter nio års bortovaro
återbördats åt Andra kammaren.
Frilufts-människa till hela sitt väsen har
han sedan några år utflyttat från
Stockholm till det väna Djursholm.
I honom äger de sociala frågorna en
outtröttlig och kunnig dryftare och,
hvad mera är, en själfständig och
allvarlig personlighet, som har den
för vårt politiska lif så viktiga
sedlig-hetsblicken på de många
samfunds-spörsmålen.
Direktör Ernst Beckman. B. är född 1850, blef student
1868 och uppehöll sig de följande
åren i utlandet, särskildt studerande nationalekonomi och, i England
och Nord-Amerika, uppfostringsväsendet. Efter hemkomsten var han
1876—79 folkskoleinspektör i Södermanland, ifrade för
slöjdundervisningens införande och inrättade med kommunala medel ett
småskole-lärarinneseminarium i Södertelge. Under den stora Sundsvallsstrejken
vistades B. sommaren 1879 bland sågverksarbetarna och belyste
därifrån i Stockholms Dagblad strejkens innebörd. Hans betydelsefulla
utredning gaf honom sedan plats i den bland sågverksägarna tillsatta
kommittén för en förbättring af arbetarnas ställning. 1884 erhöll B.
regeringens uppdrag att i utlandet studera arbetareskyddslagstiftningen
närliggande frågor och insattes i den första stora
arbetareförsäkringskommit-tén (1884—89). 1885 blef B. medredaktör i St. D. och, frånträdande
denna befattning, ledamot af Andra kammaren 1886. På uppdrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
