Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Arbetarebostads- och egnahemsfrågan: Bostadsnöden i hufvudstaden. Af G. H. von Koch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har man barn, då är det rent omöjligt att bostad 1» Ja, barnen, de
äro ett oöfverstigligt hinder för att få bostad. Samma berättelse
upprepas nästan af hvarenda mor: »Det är nästan som man gjort illa,
när man skaffat sig barn», säger en ordentlig hustru och smeker sin
lilla guldlockiga flicka. »När hyresvärden hör, att man har barn, om
det också endast är ett par stycken, så slår han ut med händerna
och säger: Vi ha inga lägenheter för familjer med barn». En annan
hustru talar om att hennes f. d. hyresvärd sagt upp alla familjer, som.
hade några barn. Det är åtminstone radikalt nog!
»Nu är det hyresvärdarnas tid», säger en kvinna. »Di kan
begära precis hur mycket som hälst. 350 kr. för ett litet rum och kök
är ingenting ovanligt. Inte på många år har det varit så ondt om
bostäder!»
Denna senare uppgift bestyrkes af asylernas ledare. November
brukar ju visserligen vara de husvillas månad par préférence, men
detta år är det värre än någonsin. Folk strömmar till asylerna, och
när de tillbringat sin medgifna månad där, är det nästan omöjligt att
få dem därifrån. Båda barnasylerna äro i det närmaste fulla. Hvilken
välsignelse att de finnas! Men deras hufvudsakliga uppgift borde vara
att stå tomma. Ty hur nödvändiga de än äro såsom sista
räddningsplankan undan husvillhetens fasor, lika farliga kunna de vara för
familjelifvet. De måste nämligen splittra familjen. Modern och de
äldre barnen skiljas åt, fadern får bli inneboende eller bo på logishus, och
har han anlag för att dricka, så befordras dessa genom skilsmässan.
Och bohaget, hur förfares med det? Ja, det får inhysas å vindar och
vedbodar, måste ofta ställas under bar himmel, då det naturligtvis ej
blir mycket kvar af det hela. Familjens upplösning, som från
asylsynpunkt är nödvändig, är därför en allvarlig sak. Men den är blott
en af de många faror, som bostadsbristen för i släptåg.
De onaturliga hyrorna.
Hvad betalar man i Stockholm för ett rum och kök? Statistiken
säger 236 kr., men erfarenheten ger vid handen, att någorlunda
drägliga lägenheter betinga ett mycket högre pris. Det är stadens många
dåliga och skenbart billiga kåkar, som sänka medeltalssiffran. 300 å
350 kr. är ett vanligt pris för en tarflig lägenhet om 1 rum och kök.
Enligt anteckningar, gjorda af Föreningen för Välgörenhetens Ordnande,
växlar hyran å Norrmalm för 1 rum utan kök mellan 150 och 225
kr. och för rum med kök mellan1 250 och 400 kr.; i öfriga stadsdelar
synes hyran vara något lägre.
Hyrornas onaturliga storlek framträder måhända tydligare genom
några jämförelser. Hur stor del af arbetarnas inkomst tager hyran i
anspråk? Enligt ofvan anförda anteckningar från en femtedel till
hälften, i de flesta fall en tredjedel! Då man vet, att i Stockholm finnas
42,500 inkomsttagare med en inkomst af under 1,000 kr., kan man
lätt förstå, hur många som lida af de höga hyrorna. Det är också
ingen svårighet att förstå, att enda möjligheten att kunna existera för
en stor del af vår arbetsklass är att knappa in på födan, begagna sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>