Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Märkliga uppslag i bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Märkliga uppslag i bostadsfrågan.
Ur den intressanta reseberättelse, som fattigvårdsinspektören A.
Lindblom ingifvit till fattigvårdsnämnden i Stockholm och som ställts till
Redaktionens förfogande, återgifva vi följande sammandrag.
Bostadskongressen i Dusseldorf.
De internationella bostadskongresserna äro af franskt-belgiskt
ursprung och hafva sedan 1889 omväxlande ägt rum i Frankrike och
Belgien, sista gången 1900 i sammanhang med världsutställningen i
Paris. Där beslöts att nästa kongress skulle hållas i Dusseldorf den
15—19 juni 1902, med fästadt afseende på den där tillämnade
konst-och industriutställningen.
Tre hufvudämnen uppsattes till behandling:
1) Bostadshyrornas beroende af tomtpris, byggnadskostnader och
skatter;
2) De bostadsbehöfvandes själfhjälp;
3) Befordrandet af smärre bostadslägenheters uppförande genom
stat, kommun och offentliga föreningar.
Den första frågan inleddes af prof. Fuchs från Freiburg. Han
framhöll bland annat, att bostadsfrågans aktualitet berodde på en
hyresstegring af minst 25 å 30 D/o under de sista 25 åren, hvilken ej
proportionelt följt hyresgästernas ökade inkomster, utan sprungit upp
till en onaturlig höjd genom städernas starka tillväxt. I Tyskland
ligger i allmänhet byggnadsverksamheten i händerna på små
kapitalsvaga förlagsgifvare, så att vid tider af ökad inflyttning till städerna
byggöadskapitalet ej motsvarar behofvet. Blott med stora
hyreskaserner kan en tomt ekonomiskt bebyggas, hvaraf följden blifvit att mot
en stor mängd hyresgäster står ett litet skrå af husägare, hvilka på
grund af den goda hypotekskrediten kunna med små tillgångar
förvärfva sig fastigheter utan att själfva behöfva äga mycket uti desamma.
Husen köpas icke för kapitalplacering utan för återförsäljning med vinst,
således en genom hyresstegring åstadkommen förhöjning af
kapitalvärdet, hvilket lyckas, emedan tillgången ej motsvarar efterfrågan. Då
det emellertid är lättare att snabbt och med mindre risk tillgodogöra
sig vinsten af ett stigande tomtvärde, om tomten är obebyggd och
därigenom fortare realiserbar, leder spekulationen därhän, att flera
obebyggda tomter tillhandahållas och byggnadsverksamheten hämmas.
Spekulationen slår genom landuppköp en vid ring kring staden. Så
bygges en och annan hyreskasern för att stegra tomtprisen och
därmed hyrorna. Därför vore det ett framsteg, om grundskatten höjdes,
emedan detta skulle försvåra den skadliga tomtspekulationen genom att
fördyra tillbakahållandet af de obyggda tomterna. Statens och kommunens
byggnadspolitik bör därför gå ut på dels att befordra såväl den
allmänna som den enskilda byggnadsverksamheten till afhjälpande af
bostadsbristen, dels att utrota eller inskränka tomt- och husjobberiet och
för detta ändamål reformera hypoteksväsendet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
