Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Hemmet Fristad. Af Ida Bäckmann - Social månadsrevy. Af G. H. von Koch och Ernst Liljedahl - Kolgrufvestrejken i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visat sig pålitliga, erhålla de genom hemmets försorg plats i familj.
Hemmet ger dem då tillika en fullständig och ändamålsenlig utstyrsel.
Skulle någon af en eller annan anledning i förtid vilja lämna hemmet,
erhåller hon därtill föreståndarinnans tillåtelse, sedan hon ensam på
sitt rum i 24 timmar öfvervägt detta beslut.
Då man granskar de statistiska uppgifter hemmet samlat angående
de skyddslingar, som där varit upptagna, finner man, att dessa
skydds-lingar nästan uteslutande stamma från föräldrar, som på ett eller annat
sätt äro förolyckade. En stor del af dem äro frukt af lösa förbindelser;
andra åter komma från hem, där far eller mor lämnat familjen för att
hänge sig åt något nytt tycke. Af många får man till och med höra,
att de af sina föräldrar blifvit systematiskt uppfostrade till tjufvar.
Flera af de skyddslingar, som nu finnas i hemmet, äro under det
närmaste året färdiga att utgå i tjänst, och några hafva förut utsändts
från det gamla hemmet.
Från de senare har hemmet mottagit glädjande och uppmuntrande
underrättelser. Hvad detta framför allt med sin uppfostringsmetod
afser, nämligen plikttrohet, arbetsglädje och kärlek till allt skapadt,
har det ofta sett och hört rörande prof på hos dessa sina »stora barn*.
Ida Bäekmann.
SOCIALA ÖFVERSIKTER.
Social månadsrevy.
Oktober månad har framförallt varit
en strejkmånad. I Förenta Statema,
Frankrike, Schweiz, ha
strejkhändel-sema upptagit allas tankar.
„ , . . . Särskildt har väl detta
“let i Förenta
ken 1 Amerika. gtaterna> hvars kolgruf_
vestrejk omfattat 150,000 arbetare
och dftr en förbittrad kamp förts
under 6 månader. De strejkandes
fordringar voro löneförhöjning för
ackordsarbete, 8 timmars arbetsdag
för tidsarbete, men framförallt att
fackföreningen skulle erkännas som
arbetarnas organ. Det låter som en
saga, men är oomtvistligt, att denna
elementära sociala fordran skall ha
varit den egentliga orsaken till den
förbittrade kampen som kostat
landet omkring 130 mill. dollars, och
som åstadkommit mycket stora
svårigheter’ och lidanden på grund af
kolbristen. Grufarbetarne med sin
Stockholm den 1 nov.
33-årige ledare Mitchell synes under
hela tiden haft allmänhetens
sympatier, trots de våldsamheter som allt
emellanåt begåtts. Att strejken
ändtligen fick ett slut, får väl till en stor
del tillskrifvas presidenten Roosevelts
ingripande. Efter åtskilliga
misslyckade underhandlingar med
gruf-ägarne, hvari han ur fosterländsk
synpunkt sökte förmå dem till
eftergifter, har det lyckats honom genom
den mäktige Morgans ingripande, att
få till stånd en skiljedom. Denna, som
nu blifvit tillsatt, består af sakkunniga
på de tekniska, ekonomiska, juridiska
och sociala områdena jämte en
irgen-iörsofficer.
Bland verkningarna af denna strejk
må framhållas, att man på allvar
börjat diskutera frågan om grufvomas
öfvertagande af staten — en tanke
som väl hittills legat mycket fjärran
för amerikanerna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
