Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. November - Litteratur - Fariseism i våra dagar, af Anna M. Roos. Anmäld af Ernst Liljedahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR.
Fariseism i våra dagar af Anna M. Roos. (Wahlström &
Widstrands förlag). Pris 3 kr.
Denna utmärkta bok, hvars andra upplaga inom kort utkommer, är
ett segerrikt försvar för en s4 vidt möjligt oförfalskad, ur dogmkedjan
frigjord kristendom. Den är en af öfvertygelse och gedigna kunskaper buren protest
mot den statskyrkliga och pietistiska fariseismen i våra dagar. Den är vidare en
positiv vederläggning af de »renläriges» förmenande, att det befrielsekrig, som
de bibelforskare, för hvilka ingen annan kristendom kan existera än Kristi
egna ord, satt i gång mot tidens dogmtyranni, skulle vara ett nedrifvande
af religionens fäste. Den klartänkande och varmt religiösa författai innan
har sett Kristus i en sällsynt skön belysning, och utan en enda dogm till
krycka går hon hans historiskt gifna gestalt till möte. Måtte denna bok
finna väg till hvarje hem, där Kristi ord i enlighet med mästarens egen
definition uppfattas såsom »ande och lif» och måtte den befruktande
inverka på en tidsenlig reform af kristendomsundervisningen i våra skolor!
Den enskilde må ju i religiöst afseende använda de kryckor, som bäst
passa för hans halthet, men skolan skall icke lära barnen halta utan lära
dem gå. Ty så lång är vägen till idealet, att vi behöfva friska lemmar för
att hinna någon vart.
Af. stort intresse och med adress till de kyrklige, som ofta i motsats
till deras förmenta förebild, Jesus af Nazaret, glömma jorden för himmelen,
äro de sidor, förf. af »Fariseism i våra dagar» ägnar frågan om de kristnes
ställning till; de sociala spörsmål, som alltmer ge vår tid dess fysionomi.
Hon säger — och de orden ha resonnans i mångas erfarenhet — att »det
som, i stort sedt, mest vittnar om den kristna kyrkans förgätenhet af plikten
att vårda broderskapets idé, det är dess förhållande till de nutida rörelser,
som afse att åt samhällets fattigaste klasser bereda drägligare lefnadsvillkor.
Hvilken anomali är det icke när i våra dagar de rika och mäktiga kunna
säga sig: ’Det är kyrkan som skall stödja oss’, medan de som kämpa för
de fattigas väl ofta måste säga sig: ’Det är Kristi kyrka som är vår
svåraste fiende’.»
Det vore godt om Anna M. Roos’ *) bok vunne stor utbredning äfven
inom arbetareklassen genom folk- och vandringsbiblioteken, ty därigenom
skulle den omotiverade kristendomsfientlighet, som exempelvis fått uttryck
under diskussionen i Folkets hus i Stockholm, nödgas afstå betydlig terräng
åt en klarare och renare uppfattning af Jesus, världshistoriens störste
människa, den sedliga frihetens och kärlekens väldigaste predikare. Men denna
bok behöfver icke minst läsas af de högkyrkligt lärde, ty den innehåller
lefvande ord af en högre religiös vishet än den officiella i vårt land.
Religionens uppgift är icke, såsom dogmatikerna förmena, att dana »troende»
utan goda människor. »Utan att eder rättfärdighet öfvergår de skriftlärdes
och de fariseers, så skolen I icke inkomma i Guds rike» är ett af de Kristi
ord, som Chamberlain upptagit i sin bok »Worte Christi», hvars
försvenskande verkstälts af S. A. Fries med den anmärkningen, att en »skriftlärd» i
bokstaflig mening betyder en teolog och en »farisé» betecknar hvad vi
mena med pietist. Den alldeles rätta och förståeliga öfversättningen skulle,
säger d:r Fries, således lyda: »Utan att eder rättfärdighet öfvergår
teologernas och pietistemas, så skolen I icke inkomma i Guds rike.» Detta är,
tillägger den lärde öfversättaren af Chamberlain 3 bok (på svenska »Kristi
ord»), den oförgängliga och den bokstafliga meningen af detta evigt sanna ord.
Ernst Liljedahl.
*) Ej att förväxla med Anna Roos, som offentligt förklarat sig taga afstånd från
Anna M. Roos’ lifsåskädning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
