Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Afskedsord till eleverna i folkhögskolan Hvilan. Af L. Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huru skola nu vi ställa oss? Kanske lägga armarna i kors,
undergifvet urskuldande oss med, att vi ej kunna upptaga täflan med
våra danska bröder? Nej och åter nej! Vi skola göra som de gjort,
ja ännu mera. Det tillhör ungdomens uppfostrare att resa banérei högt,
att lära de unga att tänka högt om egen kraft, tänka högt om Sverige,
att lära ynglingarna och de unga kvinnorna att vi ha en ännu stoltare
historia, att svensk kraft väl mäter sig med dansk, att vårt land är i
än högre grad värdt vår kärlek, vår hängifvenhet, våra bästa krafter.
Men detta är ju att sätta’förhäfvelse i ungdomen? Och man
plägar ju här oéh där påbörda folkhögskolan att den danar dryga,
inbilska personer. Dryg är blott den dumme. Det är just dumheten
vi skola arbeta bort. Och är någon från folkhögskolan utgången dryg
och inbilsk, så bevisar det blott, att han vistats för kort tid vid skolan
för att få det lytet bortplockadt.
Nej, låtom oss vara öfverens därom, att det är en klen yngling,
som ej tänker storhetsiankar och en klen skola, som håller tillbaka
ungdomens verksamhetslust. Skolan skall lära ungdomen att tänka
käckt och att handla därefter. Det viktigaste af allt är att sätta fan
i ungdomen. Kunskaper äro endast en barlast, om de ej begagnas,
och det är ej alltid den mest kunnige, som går längst. Alltså
vakenhet, kunskaper, fart!
Unge män, det har varit vårt sträfvande att meddela Eder detta.
Vi ha sökt meddela Eder vissa kunskaper och färdighet till hjälp i
Edert framtida arbete. Vi ha sökt stärka Eder kärlek till fosterjorden
genom att låta Eder känna landet, folket, språket. Och vi ha sökt
mana fram hos Eder känslan af förpliktelser till det allmänna, till
fosterlandet, och därmed afsett att sätta fart i Eder. Vi hoppas nu,
att I gån ut i lifvet med goda föresatser att blifva redlige, duglige
och kraftige svenske män. Och vi hafva goda grunder att hoppas
detta. I skolen säkert visa, att vi förstått göra goda svenska bötidet
af Eder. Och I skolen visa, att svenskt landtbruk och öfver hufvud
taget allt svenskt arbete ej står tillbaka för något annat folks.
Med denna maning, denna förhoppning, denna förvissning säger
jag Eder farväl med tack för angenäm sammanvaro och för godt
arbete i skolan. Ps ^ y ^
Z. Holmström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
