Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. December - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter föredraget följde en öfverläggning rörande afdelningens
verksamhet under nästkommande år och bl. a. uttalade man sig rätt allmänt för,
att här, likasom förhållandet länge varit i hufvudstaden, äfven kvinnor borde
kunna vinna inträde. Beslut härom fattades dock ej, men styrelsen fick i
uppdrag att vid nästa sammanträde bringa frågan till afgörande.
K. G. Karlsson.
Studenter och Arbetare i Lund höstterminen 1902. Föreningen Studenter
och Arbetare i Lund, bildad i årets början, har nu tillryggalagt sin andra termin.
Liksom föreningen har tilltagit i inre styrka, så har den också kommit att
stå inför den allmänna meningen som en lifaktig sammanslutning med
förmåga af initiativ och ej alldeles utan insatser i stadens allmänlif.
Sammanträden med programmet: föredrag, diskussion, samkväm ha
hållits en gång i månaden. Vid det första, den 28 september, skedde
styrelseval, hvars resultat blef följande: fil. kand. O. Gränström (ordf.),
badmästare And. Olsson (v. ordf.), expeditör J. M. Torngren (sekr.), cigarrmakare
S. Jtichter (skattmästare) och docent B. Lidforss — med fil. kand. E. W.
Starfelt och masiknisten O. B. Berggren såsom suppleanter. Afgiften för
terminen bestämdes till en krona. Den ideella delen af aftonens program
ombesörjdes af doc. B. Lidforss, som populärt och inträsseväckande föredrog
öfver ämnet: »några drag ur växtens lif.» Föreläsningen illustrerades af
prof och experiment.
, Ett annat sammanträde, lördagen den 18 oktober, var ägnadt åt minnet
af Émile Zola, hvars lif och författarskap tecknades af kand. H. Bergb. Efter
föredraget vidtog ett lifligt och angenämt samkväm med tal, sång och annan
förnöjelse såsom ingredienser.
Lördagen den 8 nov. nytt möte. Nu skulle diskussion sbeh of vet få sin
gärd. Liksom i ett pir andra Studenter och Arbetare-föreningar hade det
aktuella spörsmålet -»proportionalvah uppsatts såsom behandlingsämne.
Som inledare fungerade fil. kand. S. Wallengren, hvilken i ett längre
föredrag utvecklade proportionalvalmetodens teori och teknik, särskildt
redogörande för det senaste Svensénska förslaget. En liflig diskussion utspann
sig, hvarvid flera olika ståndpunkter blefvo representerade. Å ett håll —
prof. Wicksells o. a. — underströks energiskt det berättigade i grundtanken,
men betonades lika kraftigt nödvändigheten af jämväl Första kammarens
baserande på proportionalvalprincipen, ifall densamma skulle komma att verka
som den borde. Å annat håll framhölls, att, ehuru denna tankegång vore
konsekvent, man dock icke borde förringa räckvidden af en valreform efter
det oförvanskade programmet: allmän rösträtt och proportionella val.
Principiella betänkligheter framhäfdes däremot af andra talare, särskildt med
afseende på den brokiga parlamentariska partisammansättning, som
befarades blifva en följd af proportionalvalens införande. I diskussionen
del-togo såväl »studenter» som »arbetare».
En offentlig diskussion öfver ämnet: tvångsundervisningen i religion
af-höll föreningen gemensamt med D. Y. G. den 27 november. Anledningen
till diskussionen var en i en socken strax väster om Lund timad konflikt
mellan en familjefader och kommunens skolråd. Akademiska föreningens
stora sal var öfverfylld af människor och inledare var prof. Wicksell. Efter
framställningen af sin uppfattning af det förvända i den gängse
religionsundervisningen, sökte inledaren mot slutet af föredraget svara på frågan:
hvad är att göra för att afhjälpa missförhållandena? Det tillfyllestgörande
medlet fann han hvarken i valfriheten — som naturligtvis vore det minsta
en fritänkare kunde fordra, likasåväl som judar och metodister — ej heller
i religionsundervisningens totala slopande från skolorna. Ty båda dessa
utvägar kunde leda ur askan i elden och lämna barnen i händerna på det
fanatiska läseriet. Utan ville inledaren se liksom statskyrkan så ock
religionsundervisningen reformerad i modem anda, så att den mera komme att få
karaktären af en allmän moralundervisning.
I diskussionen kommo att deltaga flera af de kända kämparne å ömse
håll. Vi nämna särskildt professorerna Phannenstill och Charlier samt doc.
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
