Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efterkommande släkte en människovärdigare tillvaro, har hans lif fått
en insats af ideell, sedligt bestämd sträfvan, som verkar i sin mån
förädlande emedan den ger ett högre värde åt hans tillvaro.
Skälen, hvarför arbetarerörelsen å sin sida bör i
nykterhetsrörelsen se en god bundsförvandt, äro ännu påtagligare. Närmast
ligga kanske de ekonomiska skälen. För närvarande ger vårt folk ut
80 å 90 millioner kr. årligen för rusgifvande drycker. Den ojämförligt
största parten häraf kommer utan tvifvel från arbetarne. Jämför med
dessa millioner de 125 tusen, som den fackliga arbetarerörelsen
förfogar öfver! Hur skulle det ej öka denna rörelses krafter, om den
lyckades åt sig rädda blott en liten del af dessa millioner 1
Ännu mer än ekonomiska resurser betyda dock de andliga krafter,
den energi och det moraliska allvar, som kunna sättas in i striden.
De största svårigheterna i sträfvandet för arbetareklassens lyftning ligga
kanske mindre i fiendernas motstånd än i slappheten och försofiningen
hos den stora massan af dem, hvilka man vill lyfta — en bitter
erfarenhet, hvaröfver de ledande männen i rörelsen ofta klaga. Men ha de
besinnat, i huru hög grad rusdryckerna här spela in?
Huru stora materiella och andliga resurser arbetarerörelsen än
må komma att förfoga öfver inom sina egna led, kan den emellertid
knappast undvara det stöd som ligger i aktning och sympati från
utanför stående. Men så länge dryckenskapen är så allmän inom
arbetareklassen, som den för närvarande är, blir denna de utanför
ståendes sympati och aktning ej mycket att räkna på. Hvem har ej,
då han i för arbetarerörelsen främmande kretsar sökt föra dess talan,
mötts af denna invändning: »det är sannerligen ej värdt att skaffa
arbetarne bättre inkomster, ty ju mer de förtjäna, dess mer supa de.»
Och statistiken ger ett visst berättigande åt detta tal; ty det är ett
faktum, att alkoholkonsumtionen stigit under år med relativt god arbets
förtjänst. Väl förbise de, som så tala, att arbetarerörelsen sträfvar till
något vida mer än att skaffa arbetarne högre aflöning, nämligen till
att på alla områden förbafrra deras lifsvillkor och därigenom
underlätta för dem ett godt bruk af den ökade förtjänsten. Men det står
likväl fast, att så länge arbetarnes stora massa lägger en väsentlig
del af den ökade förtjänsten på krogen, visa de sig ej vuxna eller
värdiga den sålunda vunna förbättringen.
Och slutligen: det är på en ny framtid, som arbetarerörelsen
bygger; men hvad skall det hjälpa det kommande släktet, om det får
taga i arf de allra bästa yttre villkor för lifvet, när dess andliga och
kroppsliga hälsa på förhand undergräfves? Detta är hvad som sker
genom det flitiga bruket af rusdrycker. Ej nog med att alkoholistens
barn bli svaga och disponerade för sjukdomar — såsom t. ex. professor
Tigerstedt säger: »drinkarens barn bära mycket ofta med sig frön
till sjukdomar, hvilka, om de icke leda till en för tidig död, göra
dem svaga för hela lifvet» — ej nog härmed, de ärfva också anlag
för dryckenskap och andra moraliska förvillelser. Och här är att
märka, att det ej blott är den raglande krogkunden, som är alkoholist.
Till denna klass af sjuklingar hör mången, som aldrig är synbart öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
