Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tränga utanför ny kterhetsvännernas krets.
Naturligtvis röjde en del talare, som
yrkade afslag inom stadsfullmäktige,
den sedvanliga okunnigheten i
alkohol-spörsmålet. Dessutom gjordes den lika
vanliga invändningen, att
nykterhets-folket “sysslar med politik*, d. v. s.
intresserar sig för fosterlandets öde.
Denna ännu ej straffbara förbrytelse
torde svårligen kunna förvisas ur
nykterhetsrörelsen, ty det är absolutisternas
plikt mot sitt land och sin idé att
försöka få in nykterhetsvänliga män i
riksdagen. Kampen mot alkoholen är
en svenska folkets lifsfråga, som blir
allt mer trängande, i mån som
bryggarekapitalet i broschyrer och tidningar
kämpar för status quo och uppvaktar
riksdagsmännen med alkoholens
“oumbärlighet*, enligt några experiment på
svin —symboliskt nog.
På båda sidor om Kölen
ha vid olika tidpunkter
’ en del kriminaldårar —
? * -för att använda Adolf
Hedins träffande uttryck — talat om
krig på den skandinaviska halfön, och
detta lättsinne ha uppkallat två af
Norges främste män Sophus Bugge och
Henrik Ibsen till häfdandet af den
nordiska enighetstanken. Den förres tal
riktades till Norges studenter och har
vunnit liflig anklang å ömse sidor om
Kölen. “Käre, norske studenter! Snart
tystnar i Runebergs, Topelii och
Nordenskiölds .land fritt nordiskt tal där
det ljudit från tider före historiens
gryning. Har. då icke nu tiden kommit,
då vi skola väckas till medvetande om
att nordisk kultur är ett dyrbart
gemen-samhetsarf, som det är de tre nordiska
rikenas plikt att i broderlig endräkt
värja?* Kring denna hufvudtankerörde
sig Bugges gripande tal, af hvilket
den stora majoritet, som bildar unionens
fredsvänner, gerna vilja hoppas mycket.
Ibsen har under ett samtal med en
norsk tidningsman yttrat, att man nu
i stället- för att kifvas och släppa ut
dumma krigsrykten, borde arbeta för
fred och enighet mellan unionens båda
folk.
På det rent sociala området har det
märkliga inträffat, att Norges
statsminister uttalat sin anslutning till tanken
på offentligt anslag till fackorgan
isatio-nemas fonder för hjälp vid arbetslöshet,
och stortinget har enhälligt uppdragit
åt regeringen att taga frågan under
öfvervägande. Det sociala reformsinnet
har länge varit vaket i vårt broderlands
riksförsamling, och nu har man åter
fördomsfritt vågat taga ett nytt problem
under allvarlig debatt: statsanslag till
fackföreningarna under vissa villkor.
Den ekonomiska kris, som för ej länge
sedan pressade flera-länder och ännu
åderlåter en del, har gjort frågan om
offentlig försäkring mot arbetslöshet
aktuell, ja, somliga nationalekonomer
anse, att detta problem är det nya
seklets viktigaste. Liksom flera andra
länder,- hemsökes Norge — särskildt
hufvudstaden — denna vinter af en svår
arbetsbrist, och till afhjälpande af en
del af dess sviter har stortinget
anslagit 45,000 kr.
Det vore lyckligt, om den sociala
upplysning, som i allmänhet utmärker
Norges inre lif och ofta ger sig ett
värdefullt uttryck i stortingets debatter
och beslut, sprede sig till vårt land,
där den sociala okunnigheten ännu är
stor på sina håll inom öfverklassen.
Det är ej sällsynt att träffa betrodda
män, som ej veta skillnaden mellan
begreppen “social* och »socialist*.
Ännu finnas svenska arbetsgifvare, som
af sina arbetare fordra att de förbinda
sig att ej tillhöra någon fackförening.
Mot denna okunnighet om en
vetenskapligt erkänd idé finnes intet annat
botemedel än social kunskap, t. ex. ur
docent Cassels utmärkta
populärvetenskapliga bok “Socialpolitik", förut
anmäld i denna tidskrift.
Mni klam- 1 ÅtvidaberS har på
fackföreningens initiativ
fördomarna. bjldats eHSdiskussions-
klubb, hufvudsakligen bland arbetare,
men på förslag af apotekare A. Haldin,
föreståndare för platsens
föreläsnings-förening och varmt intresserad af sociala
frågor, hafva äfven andra
samhällselement upptagits i den nybildade
klubben efter mönstret af den
lifskraf-tiga föreningen “Studenter och
Arbetare*. Det vore godt om dylika initiativ
som detta i Åtvidaberg toges å olika
platser inom landet för att motverka
klassmotsatsernas skadeverkningar och
uppamma det alltför ljumma intresset
för sociala frågor. Det ligger ingen
filantropi i Studenter och Arbetares idé,
ty dess arbete är baseradt på den
förutsättningen, att alla samhällsklasser hafva
nytta af att erhålla hvarandras
synpunkter och genom ett personligt
närmande bättre förstå hvarandra. Då
kunde vi en gång i det socialpolitiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
