Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att i detta pris ingår amorteringen. “Hur är det möjligt", frågar någon,
“att åstadkomma så billiga bostäder?" Jo, först och främst är jorden
billig. En byggeforening, som jag besökte, hade inköpt jorden till
33 öre
kvadratalnen. Så bygger
man enklare och
billigare i
Köpenhamn. Den
nämnda byggeforenin-gens hus, afsedda
för 2 familjer med
3 rum och kök för
hvarje, kostade i
uppförande
omkring 9,000 kr.,
hvilket måste
anses mycket billigt.
Slutligen får man
låna pengar
billigt. Statens lån
förräntas med blott 3 % och amorteringen uppgår till 1 %. Något
mera betalar man till bankerna, men äfven de äro moderata i sina
anspråk, då lånen icke innebära någon risk. Medlemmarne stå nämjigen
i solidarisk ansvarighet för föreningens verksamhet.
Hur ha dessa föreningar kommit till ? Ofta äro de sprungna
direkt ur trädgärdskolonierna, som man ser öfverallt i Köpenhamns
utkanter. Här har
arbetarefamiljen
sin lilla
trädgårdstäppa, sitt lusthus,
hit vandrar man på
söndagarne för att
gräfva i jorden,
leka med barnen
och få frisk luft.
Så kommer man
att tänka på att
det kunde gå lika
läjtt att skaffa sig
bostäder som
trädgårdar, och så är
uppslaget gifvet.
Byggeforeningerne
räkna vanligen 100, ibland 200 medlemmar och när alla fått egna
hem, då är målet uppnådt. En och annan större förening fortsätter
emellertid att bygga. Så är fallet med den stora “Arbeidemes
byggeforening", som räknar öfver 14,000 medlemmar och som uppfört
1,225 hus för en sammanlagd summa af nära 10 millioner kronor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
