Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maskin, som drifkraft användes ånga. Fyra arbetare äro anställda i
bageriet. Brödet, som alltid skall innehålla en bestämd vikt, levereras
till produktionskostnaden. Föreningens brödvagn besöker hvarje medlem
två gånger i veckan, och endast föreningsmedlemmar få köpa bröd*
Rörelsen administreras af styrelsen, som hvarje höst inköper stora
partier råg, dels från de kringliggande herregårdarne, dels från bönder.
Rågen levereras i mån af behof af säljaren till väder- eller vattenr
kvarnar i och för förmalning. Det har visat sig att det bröd, som
tillverkas af mjöl från dessa kvarnar, är betydligt bättre än det som
tillverkas af mjöl inköpt från ångkvarnarne, antagligen därför att dessa
senare blanda mera kli i sitt mjöl.
Omsättningen har under de senare åren varit omkring 80,000 kr.
pr år, men om föreningen hållit samma brödpriser som andra
bröd-tillvärkare, kunde tillvärkningssumman ej sättas lägre än 100,000 kr. pr
år. Medlemmarna i denna förening erhålla sin andel i vinsten i billigt
och framförallt i godt och sundt bröd.
År 1901 kan sägas vara ett kooperationens år i Ystad. Då startades
en slakteriförening och en mejeriförening.
Slakteriföreningen omfattades med synnerligt stort intresse. Hvarje
andel sattes till 10 kr. och på några veckor tecknades 12,000 kr.
Lokaler förhyrdes vid Stora Östergatan och den 1 oktober öppnades
en förstklassig slakteri- och charkuterirörelse.
Föreningen inköper lefvande kreatur och nedslaktar dem. Två
slaktare och fyra charkuteriarbetare äro anställda, charkuterimaskinerna
dragas af en gasmotor. Omsättningssumman har varit första året
80,000 kr.
Här som i Bageriföreningen säljes endast till föreningsmedlemmar
och emot extra kontant. Äfven om man kan säga, att starten varit
storslagen, skulle det vara oriktigt påstå, att det varit en “dans på
rosor". Köttvaror är en vansklig sak att handla med, och innan
föreningen hunnit tillkämpa sig förtroende hos såväl säljare som köpare
kräfves ihärdigt arbete och ett outtröttligt nit.
De män som stå i spetsen för föreningen spara ej på arbetet, och
den omtanke hvarmed de leda företaget, borgar för dess framgång.
Mejeriföreningen blef Ystads arbetares olycksbarn. Den tillkom i
en olycklig stund, då arbetarne redan strax förut insatt så stort kapital
i Slakteriföreningen, att man icke rätt gärna kunde begära, att de äfven
skulle här lämna hvad som fordrades. Kom så därtill, att traktens
jordbrukare, som genom medlemskap här skulle erhållit bra betalt för
sin mjölk, ställde sig oförstående till företaget. Tillräckligt med mjölk
kunde ej anskaffas, hvarför vi nödgades efter 10 månaders verksamhet
upplösa föreningen. Hällre än att drifva en affär med ren förlust några
år framåt, nedlade vi den, ty vi ansågo att den skulle taga så mycket
af våra krafter i anspråk, att de öfriga föreningarne däraf skulle bli
lidande.
En annan fråga, som för oss skåningar är af stor betydelse, är
bränslefrågan, ty vi importera stora mängder stenkol. Länge harmades
vi öfver, att just när den fattige bäst behöfde stenkol, var den dyrast.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
