Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes anse, att engelsmännen ingenting
ha att lära af amerikanarne, men de
flesta påvisa flera bestämda företräden
hos de senare. Så ha de fått en
mycket bättre uppfostran, särskildt efter
folkskolan; deras moraliska ståndpunkt
är högre: de dricka blott hälften så
mycket som engelsmännen och de
spela långt mindre. Framförallt äro de
“lagda för maskinarbetet”. Lönernas
storlek och arbetstidens längd synes ej
inverka på jämförelsen; däremot äro
de amerikanska arbetarna mer direkt
ekonomiskt intresserade af sitt arbetes
afkastning. Och det är i denna
riktning som Mosely nu ser lösningen af
frågan. Genom rättvis fördelning af
vinsten bland arbetarna och genom
dessas delägareskap och medinflytande
i affärerna, skola produktionen och
vinsten stegras i oerhörd grad.
Arbetarnes Denna Plan är för öf’
meddJl ri^ ei alldeles oförsökt 1
åsareskaD En2land- Vid ett nyligen
agaresnap. håUet möte . Londonfram_
lade Direktören för Södra Gasbolaget,
mr Livesey, några erfarenheter som
gjort det största uppseende i England.
På 12 års tid hade omkring 4,000 af
arbetarna blifvit ägare af aktier i
bolaget till ett värde af öfver 3 mill. kr.
Tre af arbetärnas representanter sutto
som ledamöter i bolagets direktion.
Inga tvister och svårigheter hade
uppstått under de 12 åren; i stället hade
en god gemensamhetsanda kommit till
stånd, nyttig för båda parterna. Mr
Liveseys plan har tillämpats vid flera
gasbolag och öfverallt fungerat väl.
<?träihpr Den gångna månaden
tirajKer. hgr uppvisa arbets_
konflikter på ett stort antal håll.
Sådana ha ägt rum i Rom (typograferna),
Budapest (spårvägsarbetare), Pirmasens
(skoarbetare) o. s. v. Den illa
förberedda och dåligt ledda storsträjken i
Holland har ändat med arbetarnas
fullständiga nederlag och underkastelse.
c,,;,, j__„ Som bekant afslutades
Ä den stora
kolgrufvestrej-ken i Amerika på så sätt,
att en skiljedomskommitté fick i
uppdrag att utreda tvistefrågorna och
fram-lägga förslag till deras lösning inför
presidenten. Så har nu skett efter
långa och intressanta förhandlingar.
Enligt förslaget skola arbetarne
erhålla en löneförhöjning af 10 % under
nästkommande 3 år, hvarjämte den s.
k. glidande löneskalan skall tillämpas;
vidare skall arbetstiden inskränkas för
vissa arbetarekategorier, barnarbetet
afskaffas, likaså grufägarnes polisuppsikt.
Det för framtiden viktigaste förslaget
är emellertid inrättandet af ett slags
skiljedomstolar, bestående af tre
representanter för arbetarne och tre för
ar-betsgifvarne; dessa skola afgöra smärre,
lokala stridigheter. Arbetarnes
föreningsrätt erkännes tillfullo, likaså deras
rätt att strejka; däremot begäres af
fackföreningarne, att de skola förhindra
alla försök att med tvång afhålla
personer från arbete. Bojkott eller hot
i detta syfte skola under inga vilkor
tålas.
I arbetarkretsar är man med några
undantag belåten med
skiljedomsut-slaget och allmänt betraktas detsamma
som en seger för arbetarepartiet.
Kol-grufvestrejken varade som bekant i 5
månader och har beräknats kosta 400
mill. kr. Arbetarnes ledare var John
Mitchell.
ArhPt^kvdd Ett viktiSt steg På so‘
cialpolitikens område har
jor oarn. Tyskland tagit genom den
nya lagen angående barnarbete inom
olika yrkesområden såsom handtverk,
handel, värdshusrörelse o. s. v. Genom
densamma ha vissa arbeten helt och
hållet förbjudits, andra ha tillåtits
endast för vissa åldersklasser, och
slutligen ha arbetstider bestämts för en del
yrkesområden. Visserligen är lagen
ofullständig och långt ifrån tillräcklig,
men det viktiga är att för första
gången arbetsskyddet trängt in öfver
hemmets tröskel och att början är gjord
till kontroll af hemindustrien. Det är
de tyska skollärarne, som ha största
hedern af den nya lagens tillkomst,
och på dem hvilar också ansvaret för
dess tillämpning.
Fallet Vid en nyligen hållen
MiUerand. “rialistkongress i
Bor-deaux behandlades fragan
om Millerands skiljande från det
socialistiska partiet. Han anklagades för att
ha förklarat sig emot generalstrejken,
motarbetat kyrkans skiljande från
staten o. s. v. En kommitté hade med
19 röster mot 16 förordat hans
uteslutande, men vid omröstningen erhöll
han dock ett förtroendevotum med 109
röster mot 89. Denna utgång, hvilken
betecknas som en seger för ae
reformvänliga socialisterna, tillskrifves Jaurés’
inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
