Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lag angående medling i arbetstvister, herrar G. F. Östbergs och H.
Hedlunds motioner om ändringar i lagstiftningen angående
nyttjanderätt till fastighet i stad och om rätt till inteckning i hus å annans
grund, hr E. Beckmans motion angående skyldighet för ägare af
jordområde, som utbjudes till bebyggande i syfte att där skall uppstå ett
tätare bebyggdt samhälle, att på egen bekostnad låta uppgöra en
regleringsplan, innan delar af området få försäljas, samt hr G.
Kron-lunds motion om afpassande af bötesstraffet efter den bötfälldes
betalningsförmåga.
Lagförslaget om medling i arbetstvister hade i hufvudsak tillstyrkts
af det sammansatta stats- och lagutskottet, som äfven hemställt om bifall
till det anslag å 40,000 kr., som af k. m:t begärts till arvoden under
år 1904 åt de blifvande förlikningsmännen. I andra kammaren blef
utskottets förslag i hufvudsak antaget med 109 röster mot 88, som
afgåfvos för afslag. Dock beslöts i anledning af hr Thylanders motion
den ändring i utskottets lagförslag att de tvistande parterna skulle
själfva få välja de sakkunniga, som i vissa fall skulle biträda
förlikningsmannen. I första kammaren blef utskottets förslag afslaget med 76
röster mot 59 efter en debatt, hvarunder olikartade skäl anfördes mot
den ifrågasatta lagstiftningen. Sålunda fann den juridiska formalismen,
att det k. förslaget gjort orätt i att låta både rättstvister och
intressetvister handläggas af förlikningsmannen, som ej kunde antagas vara
kompetent att behandla mera än det ena slaget, samt att det vore
principiellt oriktigt att låta förlikningsmannen söka genom jämkningar
åstadkomma förlikning mellan tvistande utan hänsyn till rättvisans kraf.
De klassmedvetna arbetsgifvarne, som i lagförslaget sågo ett försök
från statens sida att lägga sig i industriherrarnes förhållande till “deras “
arbetare, funno lagen obehöflig och uttalade den farhågan att den
före-slagne förlikningsmannen endast skulle blifva “ett störande element"
mellan arbetsgifvare och arbetare. Skulle gamla, härliga Sverige delas
upp i “tvistedistrikt"?
Herrar Östbergs och Hedlunds motioner hade afstyrkts af
lagutskottet, som visserligen fann dessas syfte behjärtansvärdt, men ej
kunde gilla de utvägar motionärerna föreslagit för detsammas
realiserande. Särskildt anmärkte utskottet, att motionärernas förslag ej läte
förena sig med den åsikt, som på senare tiden gjort sig gällande, att
fast egendom bäst tillgodogöres i enskild hand, äfvensom att en
utveckling i den riktning motionärerna förordat skulle stå i strid med
tanken att bereda kroppsarbetareklassen egna hem i den egentliga
bemärkelsen af eget hus på fri och egen grund.
I första kammaren bifölls utskottets betänkande utan votering.
Under debatten förklarade emellertid hr Afzelius, att vare sig riksdagen
afläte någon skrifvelse i frågan eller ej, “så skulle lagberedningen taga
dessa frågor under allvarligt öfvervägande, ty icke kunde lagutskottets
anmärkningar betraktas såsom det sista och afgörande ordet “. I andra
kammaren bifölls ett af hr Lindhagen reservationsvis framställdt förslag
om skrifvelse till k. m:t i motionernas syfte.
Herr Beckmans motion hade likaledes afstyrkts af lagutskottet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
