Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
boksamlingar, och medan det år 1900 gjordes endast 218 ansökningar
om statsunderstöd, hade antalet två år senare stigit till 354.
För en särskild gren af biblioteksrörelsen, de s. k.
vandrings-biblioteken, har S. lifligt intresserat sig. De ha också fått en ganska
stor användning i Danmark, särskildt såsom förbindelsemedel mellan
land och stad, och såsom förelöpare till fasta bibliotek. För detta
senare ändamål utlånar staten gratis flera vandringsbibliotek.
Det är onekligen glädjande att se hvilket resultat kan
åstadkommas af en ensam person, som med hängifvenhet ägnar sig åt sin
älsklingsidé.
Värdigt vid sidan af det Deichmanske bibliotek står Helsingfors’
folkbibliotek. Om detsamma har förut (I årg. sid. 356) lämnats en
utförlig skildring af dess nitiske bibliotekarie, lektor Hugo Bergroth,
hvars ungdomligt energiska drag här visas. Redan 1892 tillträdde
lektor B. platsen som bibliotekarie vid folkbiblioteket och har sedan
Det Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg: läsesalen.
genom utgifvande af ett flertal kataloger öfver finsk och svensk
litteratur, utländska resor o. s. v. förvärfvat sig en stor erfarenhet i
biblioteksfrågor. Under hans skickliga ledning har folkbiblioteket i
Helsingfors utvecklat sig hastigt. Sålunda forekommo under 1902 i
hufvud-biblioteket jämte dess två filialer ej mindre än 137,792 boklån, hvaraf
62 proc. svenska och 37 proc. finska. Några andra siffror visa
ytterligare biblioteksverksamhetens omfattning: Bokförrådet utgör 31,069
volymer. Utgiftsstaten belöpte sig till c:a 33,000 kronor och
inkomsterna af lånerörelsen till närmare 5,400 kr. Läsesalarne i
hufvud-afdelningen besöktes af 208,000 personer, vid filialerna af c:a 70,000
personer — allt siffror som tala om bildningsintresset hos den finska
hufvudstadens befolkning.
I Sverige har som bekant intresset för folkbiblioteksfrågan kommit
och gått och börjar nu visa sig kanske lifligare än någonsin. Några
stora resultat kan man därför ej ännu påvisa, men väl är man berättigad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
