Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bli, åtminstone flertalet, färdiga redan till 1 september. Bl. a. har
byrån lyckats förvärfva Tromholts vackra samling af astronomiska bilder.
Det är att hoppas, att denna utställning i smått skall utgöra ingressen
till en mera allmän och speciell biblioteksutställning, där representanter
från alla landets, ja, hvarför icke hela Skandinaviens och utlandets
bildningshärdar kunna mötas till ett allsidigt utbytande af tankar ochN
rön i både ord och bild.
Anna Setterdahl.
SKILDA SOCIALA FRÅGOR.
Tänkareord.
(Ur Professor G. Steffens installationsföreläsning vid Göteborgs Högskola).
Det anses för ett af de bästa bevisen för en individs bildning,
att han kan intensivt fröjdas öfver naturens majestät och skönhet, öfver
konstens härlighet och vetenskapens triumfer. Vi närma oss en ännu
högre typ af bildning, hvars särmärke är, att det för hvarje människa
blir ett lifsbehof att i hvarje annan finna en till kropp och själ
kärnsund, välutvecklad och på sin egen och andras förädling arbetande
individ. Vi skola i denna mening blifva demokrater i vår högsta
kulturidealism.
Liksom de estetiskt bildade nu pinas af att bo i en fult byggd
stad, skola de socialt bildade i framtiden pinas af att lefva i ett dåligt
organiseradt, medborgarnas bästa krafter illa utvecklande och
tillgodogörande, allsköns råhet, försumpning och trångbröstad egoism
tolererande samhälle.
Detta är ingen utopi, ty det är ej fråga om att göra individerna
mindre själfberoende eller mindre olika. Det gäller tvärt om att göra
hvarje man manligare och hvarje kvinna kvinligare samt en hvar mer
säregen och själfbestämmande än hvad nu ofta är fallet.
Det är ej frågtf om att afskaffa fattigdomen, så till vida som den
eggar till ansträngning utan att bryta själens och kroppens spänstighet.
Det kan icke vara vårt mål att göra alla ekonomiskt lika, ty en af de
ekonomiska produktionskrafterna är den personliga ekonomiska förmågan,
och den är afvikande hos alla individer. Däremot vilja vi bekämpa
den stora, frätande fattigdomen, nöden, som öfveranstränger de svaga,
stundom äfven de starka själskrafterna, förråar och försämrar unga och
gamla, så att de bli dåliga medborgare och förkomna människor öfver
hufvud. Vi ha börjat lära oss inse, att det ligger i allas, i hela
samhällets, i kulturens intresse, att de bevisligt brutaliserande formerna af
kampen för uppehället så vidt möjligt afskaffas och att hvarje individ
får en sådan uppfostran och sådana förvärfsmöjligheter, att det sunda
och goda i hans personlighet blir från början möjligast stärkt och
ut-veckladt. Vi vilja minska den olikställighet, som bevisligen innebär
slöseri med nationens personliga ekonomiska och kulturella produktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
