Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade sig äga hjärta i bröstet och taxerade arbetet till högre värde än
arbetsgifvame.
Innan jag går vidare, vill jag i korthet referera ett samtal jag
förra sommaren hade med innehafvarinnan af den i ekonomiskt
hänseende sämsta byrån i Stockholm, där biträdena erhöllo 25 öre arket
och 30 öre i timmen. Hon försvarade sig med, att hennes egen
förtjänst inskränkte sig till 60 kr. pr månad, att hon endast antog flickor,
som för nöjes skull vistades i Stockholm eller under väntan på fast
anställning måste uppehålla sig där, samt att hon uteslutande tog emot
arbete i andra hand från en renskrifverska å en af rådstufvurättens
af-delningar, som själf endast erhöll 33 öre för arket. Med stöd af dessa
principer ansåg hon sig uppfylla all rättfärdighet. Denna skrifbyrå var
tydligen till endast för nöjes skull. Egarinnan hade ej tänkt sig
existensen efter sina anhörigas frånfälle. Hela hennes framställning verkade
tämligen naiv.
Liksom på de flesta områden, där kvinnor arbeta, finnas äfven
inom detta yrke en hel del kvinnor, som blott och bart för att förtjäna
s. k. nålpängar, d. v. s. toilett- och nöjespengar, intränga och förstöra
lefvebrödet för de verkligt behöfvande. För de förra blir arbetet
naturligtvis aldrig så pressande och de ha dessutom den utvägen att
upphöra, om de finna arbetet tröttsamt och tråkigt.
Platserna, såväl på skrifbyråerna som i en del ämbetsverk, äro ej
fasta, ens för en månad. Omsättningen är därför oerhördt stor. Icke
blott biträdena hafva olägenhet af detta förhållande utan i lika hög
grad arbetsgifvame och jag tror förvisso, att en stark agitation från
biträdenas sida, för erhållande af bättre villkor, skulle ganska snart göra
effekt. Men för en stark agitation fordras organisation. Såväl
arbetsgifvare som biträden måste sammansluta sig. Därigenom förhindras
att arbetsgifvame till hvilken svältlön som hälst erhålla biträden, och
att dessa å sin sida gå in på hvilka villkor som hälst. Organisation
är dagens lösen och för att de sociala missförhållandena skola på allvar
bli afhjälpta, fordras en dubbel organisation inom hvarje yrke.
Fackföreningarna skola vara de förmedlingsbyråer, dit arbetsgifvare och
arbetare med förtroende kunna gå för att bli hjälpta.
Någon påpekar kanske: skrifbyråerna äro ju i föreliggande fall
förmedlingsbyråer. Ja, visserligen, men en förmedlingsbyrå får ej vara
inrättad så, att den blir en förtjänstkälla för innehafvaren. Då blir
vinsten ej deras, som den rättvisligen tillhör. De 20 å 30 %, kanske
ofta mera, som tillfalla byråinnehafvaren, inkräkta för hårdt på biträdenas
redan förut så svaga inkomst. Att t. ex. en byrå innehafves af 3:ne
personer, som till hufvudsaklig del existera på det arbete, som 6 å 8
skrifbiträden förtjäna, det är ju en oerhörd orättvisa. Däremot vill jag
såsom en glädjande kontrast framhålla den byrå, där biträdena utgöra
ett antal af c:a 20, och hvarje biträde afstår 13 % af inkomsten,
hvilken äfven är den högsta, jag i denna skildring nämnt. Jag vill icke
säga att ens detta är idealet, men man får mången gång glädja sig
äfven åt det medelmåttiga. 5 % förmedlingsafgift skulle helt säkert
räcka till underhållet af en förmedlingsbyrå med föreståndare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
